Ja, det finns vetenskapligt stöd för lösningsfokuserad terapi, framför allt för lösningsfokuserad korttidsterapi, SFBT (Solution-Focused Brief Therapy). Samtidigt är det viktigt att vara nyanserad. Forskningen visar positiva resultat inom flera områden, men styrkan i evidensen varierar beroende på problemområde, målgrupp och vilken behandling lösningsfokuserad terapi jämförs med.
En större metaanalys från 2024 omfattade 72 studier och 489 effektstorlekar. Resultaten visade positiva effekter för olika psykosociala problem, även om effekten var mindre i kliniska grupper än i icke-kliniska grupper.
En ännu bredare paraplyöversikt från 2025 sammanställde 25 systematiska översikter, varav 15 metaanalyser. Den fann hög tilltro till evidensen för bland annat depression, generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål hos vuxna. För många andra områden bedömdes evidensen som måttlig.
Det innebär att lösningsfokuserad terapi inte bör beskrivas som en metod utan forskningsstöd. Däremot finns det anledning att vara försiktig med påståenden om att metoden är lika väl etablerad för alla diagnoser och situationer.
Vad betyder evidensbaserad?
Att en behandlingsmetod är evidensbaserad betyder inte att den fungerar för alla eller att varje enskild teknik är bevisad att fungera.
Evidens handlar i stället om vilket vetenskapligt stöd som finns för en behandling och för vilka problem och grupper den har undersökts.
När man bedömer evidensen tittar man bland annat på:
- hur många studier som finns
- vilken kvalitet studierna har
- om resultaten har kunnat upprepas
- vilka grupper som har studerats
- vad behandlingen har jämförts med
- hur stora effekterna är
- hur säkra slutsatserna är
Det är därför mer korrekt att fråga ”För vad och för vilka finns det evidens?” än att bara fråga om en terapiform är evidensbaserad eller inte.
Vad säger forskningen om lösningsfokuserad terapi?
Det finns idag ett betydande antal studier av lösningsfokuserad korttidsterapi.
En metaanalys publicerad 2024 analyserade 72 experimentella och kvasiexperimentella studier. Forskarna fann en positiv övergripande effekt på psykosociala problem. Effekten var större i icke-kliniska grupper än i kliniska grupper, och effekterna var mindre när lösningsfokuserad terapi jämfördes med sedvanlig behandling än när den jämfördes med ingen behandling.
Det är en viktig skillnad. Att en behandling ger bättre resultat än ingen behandling är inte samma sak som att den är bättre än en annan etablerad behandling.
En större översikt av forskningsläget
En paraplyöversikt, alltså en översikt av tidigare systematiska översikter och metaanalyser, publicerades 2025.
Forskarna gick igenom 25 systematiska översikter, varav 15 var metaanalyser. Resultaten visade positiva effekter av lösningsfokuserad korttidsterapi inom flera olika områden och målgrupper.
För vuxna bedömdes evidensen ha hög tilltro när det gällde bland annat:
- depression
- generell psykisk hälsa
- framsteg mot individuella mål
För många andra utfall bedömdes tilltron till evidensen som måttlig. Forskarna efterlyser samtidigt fler studier med robust metodik och bättre rapportering, särskilt för att stärka kunskapen om hur väl den korta behandlingsformen fungerar.
Det ger en betydligt starkare bild än att beskriva lösningsfokuserad terapi som en metod som enbart bygger på erfarenhet eller terapeuters egna uppfattningar.
Finns det forskning från randomiserade studier?
Ja.
Randomiserade kontrollerade studier, RCT, har genomförts inom flera områden. En tidigare systematisk översikt och metaanalys undersökte exempelvis nio randomiserade studier av lösningsfokuserad terapi inom medicinska verksamheter. Resultaten visade en statistiskt signifikant positiv effekt på hälsorelaterade psykosociala utfall.
En senare genomgång av det globala forskningsläget identifierade 251 publicerade effektstudier, inklusive 91 randomiserade kontrollerade studier. Författarna rapporterade positiva resultat i en stor andel av studierna, även när endast RCT-studierna räknades med.
Det betyder inte att alla studier visar samma sak. Studierna skiljer sig åt när det gäller exempelvis målgrupp, behandlingens upplägg, jämförelsebehandling och vilka resultat som mäts.
Hur stark är evidensen jämfört med KBT?
Här är det viktigt att inte blanda ihop ”det finns evidens” med ”det finns lika stark evidens som för KBT”.
KBT har under lång tid studerats i ett mycket stort antal kliniska sammanhang och har en omfattande evidensbas för många specifika diagnoser och problem.
Lösningsfokuserad terapi har också ett växande forskningsunderlag, men evidensen är mer varierande mellan olika områden.
Det är därför missvisande att säga:
”Lösningsfokuserad terapi är lika väl beforskad som KBT.”
En mer korrekt formulering är att lösningsfokuserad terapi har vetenskapligt stöd för flera psykosociala och psykiska problem, men att evidensläget varierar och inte är lika omfattande inom alla områden som för etablerade behandlingar som KBT.
Finns det evidens för depression?
Ja. Depression är ett av de områden där forskningsstödet är relativt starkt.
Den aktuella paraplyöversikten från 2025 bedömde evidensen för lösningsfokuserad terapi vid depression hos vuxna som hög.
Även tidigare forskning har pekat i samma riktning. En systematisk översikt från 2013 fann att det starkaste stödet bland de då studerade områdena fanns för behandling av depression hos vuxna. Fyra separata studier visade resultat som var jämförbara med etablerade alternativa behandlingar.
Det är dock viktigt att skilja mellan att en metod kan vara effektiv vid depression och att den automatiskt är förstahandsbehandling för alla personer med depression.
Vilken behandling som är lämplig behöver bedömas utifrån individens situation och behov.
Finns det evidens för andra problem?
Forskning har undersökt lösningsfokuserad terapi inom många olika områden.
Det gäller bland annat:
- psykisk hälsa
- depression
- relationer och par
- sociala problem
- skola och utbildning
- medicinska sammanhang
- arbete med barn och ungdomar
- familje- och socialt arbete
Den breda forskningsbilden är positiv, men kvaliteten och mängden forskning varierar mellan områdena. Den aktuella paraplyöversikten fann exempelvis hög tilltro till evidensen inom vissa områden men främst måttlig tilltro för många andra utfall.
Vad betyder ”måttlig evidens”?
När forskare bedömer tilltron till evidensen handlar det bland annat om hur säkra vi kan vara på att resultaten verkligen speglar behandlingens effekt.
Måttlig tilltro betyder inte att behandlingen är dålig eller att resultaten saknar betydelse.
Det betyder snarare att det finns positiva forskningsresultat, men att det fortfarande finns osäkerheter som gör att nya välgjorda studier kan påverka slutsatsen.
Det är därför viktigt att inte översätta ”måttlig evidens” till ”dålig evidens”.
Varför behövs mer forskning?
Trots att forskningsunderlaget har vuxit finns det fortfarande frågor som behöver undersökas bättre.
Forskare efterlyser bland annat fler välgjorda jämförelser med etablerade behandlingar och fler studier som kan visa vilka delar av lösningsfokuserad terapi som faktiskt bidrar mest till resultatet.
Det är också viktigt eftersom lösningsfokuserad terapi används i många olika sammanhang. En metod kan fungera bra för ett visst problem eller en viss målgrupp utan att samma resultat automatiskt kan överföras till alla andra situationer.
Är de lösningsfokuserade teknikerna i sig evidensbaserade?
Här behöver man vara ännu mer försiktig.
Det finns forskning som undersöker specifika delar av lösningsfokuserat arbete, exempelvis styrkebaserade tekniker och hur terapeut och klient tillsammans konstruerar mål och mening. En systematisk översikt av processforskningen fann särskilt stöd för styrkeorienterade tekniker och den gemensamma konstruktionen av mening, men efterlyste samtidigt fler större och bättre kontrollerade studier.
Det betyder att man inte automatiskt kan säga att varje enskild lösningsfokuserad fråga är vetenskapligt bevisad som en effektiv behandlingsteknik.
Forskningen handlar i stor utsträckning om det lösningsfokuserade arbetssättet som helhet.
Är lösningsfokuserad terapi en bluff?
Nej.
Det finns ett omfattande forskningsunderlag som visar positiva resultat inom flera områden. Det är därför inte korrekt att beskriva metoden som en behandling som saknar vetenskapligt stöd.
Samtidigt finns det ingen anledning att överdriva forskningsstödet.
Att säga att lösningsfokuserad terapi är ”bevisat effektiv för alla psykiska problem” skulle gå längre än vad forskningen visar.
Den mest rimliga slutsatsen är att lösningsfokuserad terapi har ett växande och i flera områden tydligt vetenskapligt stöd, samtidigt som evidensens styrka varierar mellan olika problem och målgrupper.
Vad kan man säga med säkerhet?
Utifrån dagens forskningsläge är några slutsatser rimliga:
Det finns vetenskapligt stöd.
Lösningsfokuserad terapi har undersökts i ett stort antal studier och systematiska översikter.
Resultaten är överlag positiva.
Metaanalyser visar positiva effekter på flera psykosociala utfall.
Evidensen varierar.
Stödet är starkare för vissa problem och grupper än för andra.
Det betyder inte att lösningsfokuserad terapi är bäst för alla.
Forskningsstöd för en behandling innebär inte automatiskt att den är den lämpligaste behandlingen för varje individ.
Mer forskning behövs.
Framför allt behövs fler välgjorda jämförelser och studier som tydligare visar vilka delar av metoden som bidrar till resultatet.
Sammanfattning
Är lösningsfokuserad terapi evidensbaserad? Ja, med vissa viktiga förbehåll.
Det finns idag ett betydande forskningsunderlag för lösningsfokuserad korttidsterapi. Nyare metaanalyser och en paraplyöversikt av tidigare systematiska översikter visar positiva resultat inom flera områden. För vuxna finns bland annat hög tilltro till evidensen för depression, generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål.
Samtidigt varierar evidensens styrka mellan olika problem och målgrupper. Därför är det mer korrekt att säga att lösningsfokuserad terapi har vetenskapligt stöd för flera användningsområden än att hävda att metoden är bevisad effektiv för all psykisk ohälsa.
Det är också viktigt att skilja mellan forskningsstöd för terapiformen som helhet och stöd för enskilda tekniker. Alla lösningsfokuserade frågor eller metoder är inte var för sig lika väl undersökta.
Den samlade forskningen ger alltså stöd för lösningsfokuserad terapi som ett seriöst psykoterapeutiskt arbetssätt, samtidigt som fortsatt forskning behövs för att tydligare fastställa för vilka problem, vilka personer och under vilka omständigheter metoden fungerar bäst.
Källor och vetenskapligt underlag
- Żak A. M. & Pękala K. (2025) – Effectiveness of solution-focused brief therapy: An umbrella review of systematic reviews and meta-analyses. En paraplyöversikt av 25 systematiska översikter, inklusive 15 metaanalyser. PubMed – fullständig referens
- Vermeulen-Oskam E. et al. (2024) – The current evidence of solution-focused brief therapy: A meta-analysis of psychosocial outcomes and moderating factors. Metaanalys av 72 studier och 489 effektstorlekar. PubMed – fullständig referens
- Smock Jordan S. et al. (2016) – Solution Focused Brief Therapy: A Systematic Review and Meta-Summary of Process Research. Översikt av forskning om hur de lösningsfokuserade processerna och teknikerna fungerar. PubMed – fullständig referens