Ett lösningsfokuserat förhållningssätt innebär att rikta uppmärksamheten mot vad en person vill förändra, vad som redan fungerar och vilka möjligheter som finns framåt. I stället för att enbart försöka förstå problemets orsaker undersöker man också vad personen vill ska bli annorlunda och hur en förändring kan se ut i praktiken.
Förhållningssättet används inom bland annat terapi, coaching, skola, socialt arbete och andra sammanhang där människor behöver stöd i att förändra en situation.
Det betyder inte att problem eller svårigheter ska ignoreras. De kan vara viktiga att förstå och ta på allvar. Skillnaden är att samtalet inte behöver stanna vid problemet. Fokus kan också riktas mot resurser, fungerande situationer och möjliga nästa steg.
Vad betyder lösningsfokuserat förhållningssätt?
Ett lösningsfokuserat förhållningssätt bygger på tanken att det kan vara användbart att undersöka vad som fungerar och vad personen vill uppnå, även när situationen är svår.
I ett traditionellt problemsökande samtal kan frågor exempelvis handla om:
- Vad har hänt?
- Varför blev det så?
- Vad orsakar problemet?
- När började problemen?
I ett lösningsfokuserat samtal kan man i stället också fråga:
- Vad vill du ska bli annorlunda?
- När fungerar situationen bättre?
- Vad gör du då?
- Vad har fungerat tidigare?
- Vad skulle vara ett litet steg framåt?
Det handlar alltså inte om att välja mellan problem och lösningar. Ett lösningsfokuserat förhållningssätt innebär snarare att lösningar och möjlig förändring får en tydlig plats i samtalet.
Fokus på den önskade framtiden
En viktig del är att försöka förstå vad personen faktiskt vill uppnå.
Att säga ”jag vill inte vara stressad” beskriver exempelvis vad personen vill komma ifrån. Ett lösningsfokuserat samtal kan gå vidare och undersöka vad personen skulle vilja ha i stället.
Frågor kan vara:
”Hur skulle du vilja att det fungerade i stället?”
eller:
”Vad skulle du märka i vardagen om situationen blev bättre?”
På så sätt blir målet mer konkret.
Om personen exempelvis vill känna sig mindre stressad kan den önskade förändringen handla om att kunna avsluta arbetsdagen utan att fortsätta tänka på arbetet, sova bättre eller få mer tid över till familjen.
Det är den konkreta förändringen som sedan kan bli utgångspunkt för samtalet.
Fokus på det som redan fungerar
Ett lösningsfokuserat förhållningssätt innebär också att leta efter situationer där problemet är mindre eller där personen redan lyckas med det som är svårt.
Det kan handla om undantag.
En person som säger:
”Jag kan aldrig koncentrera mig.”
kan exempelvis få frågan:
”Finns det tillfällen då du faktiskt kan koncentrera dig bättre?”
Om svaret är ja kan samtalet undersöka vad som är annorlunda då.
Det kan exempelvis vara tid på dagen, miljön, arbetsuppgiften eller något personen själv gör.
Poängen är inte att bevisa att personen har fel om sina problem. Det handlar om att hitta information om när och hur situationen fungerar bättre.
Fokus på resurser
Människor har ofta erfarenheter, kunskaper och strategier som kan vara användbara även när de befinner sig i en svår situation.
Ett lösningsfokuserat förhållningssätt försöker synliggöra sådana resurser.
Det kan exempelvis handla om:
- tidigare erfarenheter av att klara svårigheter
- personer som ger stöd
- strategier som redan fungerar
- kunskaper och färdigheter
- egenskaper som personen själv har nytta av
- rutiner som gör situationen lättare
Frågan kan vara enkel:
”Vad brukar hjälpa dig när det blir svårt?”
eller:
”Har du varit med om något liknande tidigare som du lyckades hantera?”
På så sätt blir personen inte enbart någon som har ett problem, utan också någon som redan har erfarenheter och resurser att bygga vidare på.
Små förändringar är viktiga
Ett lösningsfokuserat förhållningssätt behöver inte utgå från att en stor förändring måste ske direkt.
I stället kan man undersöka vad ett litet steg framåt skulle innebära.
En skalfråga kan exempelvis användas:
”Om 0 betyder att ingenting fungerar och 10 betyder att situationen fungerar så bra som du önskar, var befinner du dig idag?”
Om personen svarar 5 kan nästa fråga vara:
”Vad skulle du märka om du kom till 6?”
Då behöver personen inte lösa hela problemet. Fokus blir i stället att identifiera en konkret och möjlig förändring.
Terapeuten eller samtalspartnern behöver inte ha alla svar
En viktig del av förhållningssättet är att personen själv ofta ses som en viktig källa till kunskap om sitt liv.
Den professionella behöver därför inte alltid komma med färdiga lösningar.
I stället kan frågor användas för att hjälpa personen att själv upptäcka:
- vad som fungerar
- vad personen vill förändra
- vilka resurser som finns
- vilka tidigare erfarenheter som kan användas
- vilket nästa steg som känns möjligt
Det innebär inte att terapeuten saknar en aktiv roll. Rollen handlar snarare om att ställa frågor, lyssna efter möjligheter och hjälpa personen att konkretisera förändring.
Lösningsfokus betyder inte positivt tänkande
Det är viktigt att skilja mellan ett lösningsfokuserat förhållningssätt och att försöka tänka positivt.
Lösningsfokus innebär inte att man ska säga åt någon att tänka positivt, bortse från problem eller se något negativt som något positivt.
En person kan fortfarande ha det mycket svårt.
Frågan blir snarare:
”Vad skulle du vilja ska bli annorlunda, och finns det något som redan fungerar som vi kan bygga vidare på?”
Det gör att svårigheter kan tas på allvar samtidigt som samtalet riktas mot möjlig förändring.
Förhållningssättet i praktiken
Ett lösningsfokuserat förhållningssätt kan sammanfattas i några centrala frågor:
Vad vill personen uppnå?
Man försöker förstå vilken förändring personen faktiskt önskar.
När fungerar det redan bättre?
Man letar efter undantag och situationer där problemet är mindre.
Vad fungerar redan?
Man undersöker strategier och beteenden som personen redan använder.
Vilka resurser finns?
Man uppmärksammar tidigare erfarenheter, kunskaper och stöd från andra.
Vad skulle vara ett nästa steg?
Man försöker göra förändringen konkret och möjlig att genomföra.
Ett exempel
Tänk dig en person som upplever att det är svårt att få vardagen att fungera.
Ett lösningsfokuserat samtal skulle kunna börja med:
Personen:
”Jag hinner aldrig med någonting och känner mig stressad hela tiden.”
Samtalspartnern:
”Om vardagen fungerade bättre, vad skulle du märka först?”
Personen:
”Jag skulle kunna komma hem från jobbet och faktiskt koppla av.”
Samtalspartnern:
”Finns det någon dag då det brukar fungera bättre?”
Personen:
”Fredagar brukar faktiskt vara lättare.”
Samtalspartnern:
”Vad gör du annorlunda på fredagar?”
Här har fokus flyttats från en generell beskrivning av stress till en konkret situation där något redan fungerar bättre.
Nästa steg blir att undersöka vad personen själv gör annorlunda på fredagar och om något av detta går att använda även andra dagar.
Det är typiskt för ett lösningsfokuserat arbetssätt.
Lösningsfokuserat förhållningssätt jämfört med problemfokus
Skillnaden kan förenklas så här:
| Problemfokus | Lösningsfokus |
|---|---|
| Vad är problemet? | Vad vill du ska bli annorlunda? |
| Varför uppstår problemet? | När fungerar det bättre? |
| Vad fungerar inte? | Vad fungerar redan? |
| Vad har gått fel? | Vad har fungerat tidigare? |
| Vad saknas? | Vilka resurser finns? |
| Hur löser vi hela problemet? | Vad kan vara nästa steg? |
Det betyder inte att problemfokus alltid är fel eller att orsaker aldrig behöver undersökas. Olika situationer kräver olika arbetssätt.
Det lösningsfokuserade perspektivet innebär framför allt att problemet inte är den enda möjliga utgångspunkten för förändring.
Sammanfattning
Ett lösningsfokuserat förhållningssätt innebär att rikta uppmärksamheten mot önskad förändring, fungerande situationer, resurser och möjliga nästa steg.
I stället för att enbart fråga varför ett problem uppstår kan man också undersöka när situationen fungerar bättre, vad personen redan gör som hjälper och hur den önskade förändringen skulle märkas.
Förhållningssättet handlar inte om att ignorera problem eller tänka positivt. Det handlar om att ge lösningar och möjlig förändring en central plats i samtalet.
Det är också därför lösningsfokuserade frågor som mirakelfrågan, skalfrågor och frågor om undantag kan vara användbara. De hjälper till att göra förändring konkret och synlig.