Inom lösningsfokuserad terapi används undantag för att beskriva situationer då ett problem är mindre framträdande, inte uppstår alls eller då personen lyckas hantera situationen bättre.
Tanken är att problem sällan ser exakt likadana ut hela tiden. Även när en person upplever ett återkommande problem kan det finnas stunder då problemet är mindre eller då något fungerar bättre.
Genom att undersöka dessa situationer kan samtalet identifiera vad som är annorlunda, vad personen själv gör och vilka omständigheter som kan bidra till förändring.
Vad menas med ett undantag?
Ett undantag behöver inte vara en situation där problemet är helt borta.
Det kan vara en situation där:
- problemet är mindre intensivt
- problemet varar under kortare tid
- personen hanterar det bättre
- personen gör något annorlunda
- någon annan agerar annorlunda
- situationen fungerar bättre än vanligt
Om en person exempelvis säger:
”Jag blir alltid stressad på jobbet.”
kan en lösningsfokuserad fråga vara:
”Finns det någon gång då du är mindre stressad på jobbet?”
Om personen kan komma på ett sådant tillfälle finns det möjlighet att undersöka vad som gjorde just den situationen annorlunda.
Varför undersöker man undantag?
Syftet är inte att bevisa att problemet egentligen inte finns.
Om en person upplever stark stress kan det vara helt riktigt att stressen är ett stort problem. Att samtidigt undersöka när stressen är mindre kan ändå ge viktig information.
Ett undantag kan visa:
- vad personen redan klarar av
- vilka strategier som fungerar
- vilka situationer som är lättare
- vilka personer som bidrar med stöd
- vilka omständigheter som gör skillnad
- vad som skulle kunna användas oftare
Undantaget blir därmed en möjlighet att undersöka hur förändring redan ser ut i personens vardag.
Frågor om undantag
En enkel fråga kan vara:
”När är problemet mindre?”
Andra frågor kan vara:
- När fungerar det bättre?
- Finns det någon gång då det inte blir så här?
- När har du senast märkt en skillnad?
- Vad är annorlunda de gångerna?
- Vad gör du då?
- Vad gör andra personer?
- Hur lyckas du med det?
- Vad skulle du vilja göra mer av?
Frågorna behöver anpassas efter situationen. Det finns ingen bestämd lista som måste användas.
Ett exempel
En person beskriver att det är svårt att hantera konflikter hemma.
”Så fort vi börjar diskutera blir det bråk.”
Terapeuten kan fråga:
”Finns det någon gång då ni lyckas prata om något svårt utan att det blir bråk?”
Personen kanske svarar:
”Ja, ibland på helgerna.”
Då kan terapeuten undersöka:
”Vad är annorlunda på helgerna?”
Personen kanske upptäcker att familjen inte är lika stressad, att de har mer tid och att personen själv brukar låta den andra prata färdigt.
Det ger flera möjliga områden att undersöka vidare.
Vad gjorde du annorlunda?
En viktig del av arbetet med undantag är att inte bara fråga vad som var annorlunda runt personen, utan också vad personen själv gjorde.
Exempel:
”Vad gjorde du den gången som hjälpte?”
eller:
”Hur lyckades du göra så?”
Det kan hjälpa personen att upptäcka en strategi som tidigare varit lätt att förbise.
Det kan exempelvis vara att personen:
- tog en paus
- bad om hjälp
- planerade annorlunda
- satte en gräns
- gjorde något trots att det kändes svårt
- använde en tidigare erfarenhet
Då blir undantaget inte bara något som ”råkade hända”, utan kan ge information om vad personen själv kan påverka.
Undantag behöver inte vara stora
Ett undantag kan vara mycket litet.
En person som vanligtvis har svårt att komma igång med arbetet kanske berättar:
”I går fick jag faktiskt gjort en del.”
Det kan räcka för att undersöka:
”Vad var annorlunda i går?”
Kanske visar det sig att personen började med en liten uppgift i stället för att försöka göra allt på en gång.
Det behöver inte betyda att den strategin löser hela problemet. Men den kan ge en ledtråd till vad som kan vara användbart att prova igen.
Undantag och resurser
Frågor om undantag kan hjälpa till att hitta personens resurser.
Om en person exempelvis säger:
”Jag brukar ge upp när något blir svårt, men förra veckan fortsatte jag.”
kan samtalet undersöka vad som gjorde det möjligt.
”Vad gjorde att du fortsatte den gången?”
Svaret kan exempelvis handla om motivation, stöd från någon annan eller en strategi som personen använde.
Det kan ge en mer konkret bild av personens resurser än att bara fråga:
”Vilka styrkor har du?”
Undantag och önskad förändring
Undantag kan också kopplas till det personen vill uppnå.
Om personen exempelvis vill bli bättre på att hantera stress kan man först undersöka:
”När är stressen mindre?”
och sedan:
”Vad skulle du vilja ta med dig från de situationerna till andra dagar?”
På så sätt kopplas en befintlig fungerande situation till den önskade förändringen.
När problemet aldrig verkar försvinna
Ibland säger personen att problemet finns hela tiden.
Det betyder inte nödvändigtvis att det saknas något att undersöka.
Man kan exempelvis fråga:
”Även om problemet finns hela tiden – finns det någon gång då det är lite lättare att hantera?”
Det kan vara en mer användbar fråga än att försöka hitta ett tillfälle då problemet varit helt borta.
Även små variationer kan vara betydelsefulla.
Undantag är inte samma sak som att förneka problemet
Det är viktigt att inte använda undantagsfrågor på ett sätt som får personen att känna sig ifrågasatt.
Om någon säger:
”Jag har varit väldigt nedstämd den senaste tiden.”
är det inte lämpligt att direkt svara:
”Men finns det inte någon gång då du varit glad?”
Det kan uppfattas som att problemet tonas ner.
En mer varsam väg kan vara att först bekräfta personens beskrivning och därefter undersöka variationer:
”Det låter som att nedstämdheten tar mycket plats just nu. Finns det någon stund då det har varit lite lättare, även om skillnaden varit liten?”
På så sätt tas problemet på allvar samtidigt som samtalet undersöker möjliga öppningar för förändring.
Undantag och tidigare erfarenheter
Undantag kan också finnas längre tillbaka i tiden.
En person kan exempelvis berätta att den tidigare har lyckats hantera en liknande situation.
Då kan man fråga:
- Vad gjorde du då?
- Vad hjälpte dig?
- Vad var annorlunda?
- Finns något från den perioden som fortfarande skulle kunna vara användbart?
Tidigare erfarenheter behöver inte vara identiska med den aktuella situationen för att ge användbar information.
Undantag och små steg
Ett undantag kan ibland ge en konkret idé om nästa steg.
Om personen upptäcker att problemen är mindre när han eller hon planerar kvällen innan kan nästa fråga vara:
”Skulle det vara möjligt att prova det igen någon dag den här veckan?”
På så sätt går samtalet från:
”När fungerar det bättre?”
till:
”Vad skulle kunna göras för att skapa fler sådana situationer?”
Det är en central del av det lösningsfokuserade arbetssättet.
Ett exempel på ett helt samtal
Person:
”Jag har jättesvårt att få något gjort hemma.”
Terapeut:
”Finns det någon gång då det fungerar lite bättre?”
Person:
”När jag har bestämt kvällen innan vad jag ska göra.”
Terapeut:
”Vad är det du gör då?”
Person:
”Jag skriver ner tre saker. Då känns det inte lika rörigt.”
Terapeut:
”Hur kommer det sig att just det hjälper?”
Person:
”Jag slipper tänka på allt samtidigt.”
Terapeut:
”Finns det något sätt att använda det även andra dagar?”
Här används undantaget för att upptäcka en redan fungerande strategi och undersöka hur den kan användas oftare.
Vad är skillnaden mellan undantag och lösningar?
Ett undantag är en situation där problemet fungerar annorlunda än vanligt.
En lösning är det som personen vill uppnå eller det som kan bidra till en förändring.
Ett undantag kan därför ge information som leder till en möjlig lösning.
Exempel:
Undantag:
”Jag blir mindre stressad när jag planerar dagen kvällen innan.”
Vad som fungerar:
”Jag skriver ner vad som är viktigast.”
Möjligt nästa steg:
”Jag kan prova samma sak tre kvällar den här veckan.”
På det sättet kan ett undantag bli en utgångspunkt för förändring.
Vanliga frågor om undantag
Måste problemet vara helt borta för att något ska räknas som ett undantag?
Nej. Ett undantag kan också vara en situation där problemet är mindre eller lättare att hantera.
Varför är undantag viktiga i lösningsfokuserad terapi?
De kan ge information om när något redan fungerar bättre och vad personen själv eller omgivningen gör annorlunda då.
Kan man hitta undantag även vid långvariga problem?
Ja. Undantaget behöver inte innebära att problemet försvinner. Även små variationer i intensitet, varaktighet eller hur personen hanterar situationen kan vara relevanta.
Är undantagsfrågor samma sak som att tänka positivt?
Nej. Syftet är inte att bortse från problem utan att undersöka om det finns situationer som ger information om möjlig förändring.
Sammanfattning
I lösningsfokuserad terapi betyder undantag situationer då ett problem är mindre framträdande, inte uppstår eller då personen hanterar situationen bättre.
Genom att undersöka vad som är annorlunda vid dessa tillfällen kan man identifiera strategier, resurser och omständigheter som kan bidra till förändring.
En viktig fråga är därför inte bara:
”Vad är problemet?”
utan också:
”När fungerar det lite bättre – och vad är annorlunda då?”
Det är genom den typen av frågor som ett undantag kan bli en utgångspunkt för att förstå vad som redan fungerar och hur det skulle kunna användas framåt.