Skalfrågor är ett vanligt verktyg inom lösningsfokuserad terapi. De används för att göra en situation, ett mål eller en förändring mer konkret genom att låta personen beskriva var han eller hon befinner sig på en skala.
En vanlig skala går från 0 till 10, där ändpunkterna definieras utifrån det som ska undersökas. Exempelvis kan 0 betyda att situationen fungerar så dåligt som möjligt och 10 att den fungerar precis som personen önskar.
Det är dock inte själva siffran som är det viktigaste. Skalfrågan används framför allt för att undersöka vad som redan fungerar, vad som skulle kunna bli annorlunda och vilket nästa steg skulle kunna vara.
Hur fungerar en skalfråga?
En skalfråga kan exempelvis formuleras:
”Om 0 betyder att det fungerar så dåligt som möjligt och 10 betyder att det fungerar precis som du vill, var befinner du dig idag?”
Om personen svarar 6 är nästa fråga ofta mer intressant än själva siffran:
”Vad gör att du är på 6 och inte på 3?”
Frågan riktar uppmärksamheten mot det som redan fungerar.
Därefter kan man fråga:
”Vad skulle behöva hända för att du skulle komma från 6 till 7?”
På så sätt kan ett stort och kanske diffust mål brytas ner till en mindre och mer konkret förändring.
Skalfrågor handlar inte bara om betyg
Det är lätt att uppfatta en skalfråga som ett sätt att sätta ett betyg på hur personen mår. Det är inte det huvudsakliga syftet.
Siffran fungerar snarare som en utgångspunkt för ett samtal.
Om en person svarar 4 kan det finnas mycket information bakom den siffran. Terapeuten kan exempelvis undersöka:
- Vad gör att du redan är på 4?
- Vad har du gjort för att komma dit?
- När märker du att det är närmare 5?
- Vad skulle en liten förbättring innebära?
- Vad skulle du kunna göra för att öka chansen att det händer?
På så sätt blir skalan ett sätt att upptäcka resurser och möjliga förändringar.
Skalfrågor om mål
En skalfråga kan användas för att undersöka hur nära personen upplever sig vara sitt mål.
Exempel:
”På en skala från 0 till 10, där 10 betyder att du har nått det du vill uppnå, var befinner du dig idag?”
Om personen svarar 7 kan samtalet gå vidare:
”Vad skulle du märka om du kom till 8?”
Det gör målet mer konkret.
I stället för att prata om en generell förändring kan personen behöva beskriva vad som faktiskt skulle vara annorlunda i vardagen.
Skalfrågor om hopp
Skalor kan också användas för att undersöka hur mycket hopp eller tilltro personen har till en förändring.
Exempel:
”På en skala från 0 till 10, hur mycket tror du att det är möjligt att få till den förändring du vill ha?”
Om personen svarar 5 kan man fråga:
”Vad gör att du ändå är på 5?”
Det kan hjälpa personen att identifiera sådant som redan talar för att förändring är möjlig.
Man kan också fråga:
”Vad skulle göra att du gick från 5 till 6?”
Då blir fokus ett litet steg snarare än att personen måste känna sig helt säker på att förändringen kommer att lyckas.
Skalfrågor om motivation
Skalfrågor kan även användas för att undersöka motivation eller beredskap att göra en förändring.
Exempel:
”På en skala från 0 till 10, hur viktigt är det för dig att göra den här förändringen?”
Om personen svarar 4 kan samtalet undersöka:
”Vad gör att det ändå är en 4 och inte en 1?”
Det kan synliggöra skäl som personen redan har för att vilja förändra situationen.
Det är ofta mer användbart än att enbart försöka övertala personen att bli mer motiverad.
Skalfrågor och små steg
En av de mest användbara delarna med skalfrågor är att de kan hjälpa till att identifiera små förändringar.
Om personen befinner sig på 5 behöver målet inte vara att direkt komma till 10.
Frågan kan i stället vara:
”Vad skulle vara ett litet tecken på att du är på väg från 5 till 6?”
Det kan exempelvis handla om något personen gör, tänker eller märker i vardagen.
På så sätt blir förändringen mer konkret och ofta lättare att omsätta i praktiken.
Vad gör att du inte ligger lägre?
Det här är en särskilt användbar följdfråga.
Om personen exempelvis svarar 4 på en skala kan man fråga:
”Vad gör att du är på 4 och inte på 2?”
Frågan förutsätter inte att allt är bra. I stället undersöker den vad som redan gör situationen något bättre än den kunde vara.
Personen kan exempelvis upptäcka att:
- vissa dagar fungerar bättre
- en viss strategi hjälper
- någon annan ger stöd
- personen redan har gjort en förändring
- problemet är mindre i vissa situationer
Det ger material att bygga vidare på.
Vad skulle ett steg upp innebära?
En annan vanlig följdfråga är:
”Vad skulle du märka om du gick upp ett steg?”
Den är ofta mer konkret än:
”Vad behöver du göra för att lösa problemet?”
Ett steg upp kan exempelvis innebära att personen:
- sover lite bättre
- vågar göra något som tidigare undvikits
- får till en fungerande rutin
- hanterar en viss situation på ett annat sätt
- märker att en konflikt blir mindre intensiv
Det behöver alltså inte vara en stor förändring.
Skalfrågor kan också användas bakåt
Skalan kan användas för att undersöka tidigare förändringar.
Exempel:
”Var befann du dig på skalan för en månad sedan?”
Om personen exempelvis svarar 3 då och 5 idag kan nästa fråga vara:
”Vad har gjort att du har gått från 3 till 5?”
Det kan hjälpa personen att upptäcka vilka förändringar som redan har skett och vilka egna handlingar som kan ha bidragit.
Skalfrågor och undantag
Skalfrågor kan kombineras med frågor om undantag.
Om personen exempelvis säger:
”Jag är på 5.”
kan man fråga:
”Finns det tillfällen då du känner dig mer som en 6 eller 7?”
Därefter undersöks vad som är annorlunda vid dessa tillfällen.
Det kan ge information om när problemet är mindre framträdande och vad som då fungerar bättre.
Ett exempel på ett lösningsfokuserat samtal
En förenklad dialog kan se ut så här:
Terapeut:
”Om 0 betyder att situationen fungerar väldigt dåligt och 10 betyder att den fungerar som du önskar, var befinner du dig idag?”
Person:
”Jag skulle säga 5.”
Terapeut:
”Vad gör att du är på 5 och inte på 2?”
Person:
”Jag har faktiskt börjat få ordning på morgnarna.”
Terapeut:
”Vad gör du annorlunda på morgonen?”
Person:
”Jag går upp tidigare och lägger undan mobilen.”
Terapeut:
”Om du skulle komma från 5 till 6, vad skulle du märka då?”
Person:
”Jag skulle nog komma hem och fortfarande ha energi kvar.”
Här har skalfrågan hjälpt till att identifiera både en befintlig resurs och ett möjligt nästa steg.
Vanliga misstag med skalfrågor
En skalfråga kan bli mindre användbar om den bara används för att samla in en siffra.
Att fråga:
”Hur mår du på en skala från 0 till 10?”
och sedan gå vidare utan att undersöka svaret ger ofta betydligt mindre information.
Det är följdfrågorna som gör skalan användbar.
Det är också viktigt att tydligt förklara vad skalans olika ändpunkter betyder. En 7:a betyder inte samma sak för alla personer eller i alla situationer.
Skalan behöver inte alltid vara 0–10
En tiogradig skala är vanlig, men det finns ingen regel som säger att den måste användas.
Beroende på situation kan andra skalor vara mer begripliga.
Det viktiga är att personen förstår vad skalan betyder och att den hjälper till att göra förändringen eller målet tydligare.
Skalfrågor i korthet
Skalfrågor kan användas för att:
- tydliggöra ett mål
- undersöka nuläget
- synliggöra vad som redan fungerar
- identifiera tidigare förändringar
- undersöka motivation eller tilltro
- hitta små möjliga nästa steg
- upptäcka situationer där personen redan befinner sig längre fram
Det centrala är alltså inte att få fram en exakt siffra.
Siffran är början på samtalet – inte svaret.
Sammanfattning
Skalfrågor är ett vanligt verktyg inom lösningsfokuserad terapi där personen får beskriva sin situation, sitt mål eller sin tilltro till förändring på en skala.
Den vanligaste formen går från 0 till 10, men det är inte själva skalan som är det viktiga. Genom följdfrågor kan man undersöka vad som gör att personen befinner sig där den gör, när situationen fungerar bättre och vad som skulle kunna vara ett litet steg framåt.
En bra skalfråga ger därför inte bara en siffra. Den hjälper till att göra förändring konkret och synlig.