Lösningsfokuserad terapi, ofta kallad Solution-Focused Brief Therapy (SFBT), har studerats i flera decennier och inom olika målgrupper och verksamheter.
Forskningen omfattar bland annat studier av psykisk hälsa, depression, relationer, skolrelaterade problem och andra psykosociala områden. Det finns också systematiska översikter och meta-analyser som sammanställer resultaten från många enskilda studier.
Forskningsläget ger stöd för att lösningsfokuserad terapi kan ha positiva effekter inom flera områden. Samtidigt varierar resultaten beroende på exempelvis vilken målgrupp som studeras, vilket problem som behandlas och vad terapin jämförs med.
Det är därför viktigt att skilja mellan att det finns forskning som visar positiva resultat och att alla frågor om metodens effektivitet är avgjorda.
Vad säger den senaste forskningen?
En av de mest omfattande sammanställningarna är en så kallad umbrella review, publicerad 2025. Den sammanfattar resultaten från 25 systematiska översikter, varav 15 var meta-analyser.
Översikten fann positiva resultat för lösningsfokuserad terapi inom flera olika områden och målgrupper. För vuxna bedömdes evidensen ha hög tillförlitlighet för bland annat depression, generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål. För många andra utfall bedömdes tillförlitligheten som huvudsakligen måttlig.
Författarna drog slutsatsen att forskningen sammantaget talar för att SFBT kan vara användbar vid flera olika psykologiska, sociala, skolrelaterade och andra problemområden. Samtidigt efterlyser de mer forskning med rigorösa metoder, bland annat för att bättre kunna bedöma hur effektiv den korta behandlingsformen är.
Det innebär att forskningsläget är mer nyanserat än ett enkelt ja eller nej till frågan om metoden fungerar.
En meta-analys från 2024
En stor meta-analys som publicerades 2024 analyserade 72 studier och 489 effektstorlekar. Forskarna använde både experimentella och kvasi-experimentella studier.
Den samlade analysen visade en stor övergripande effekt på psykosociala problem. Men resultaten varierade beroende på vilken typ av deltagare och jämförelsegrupp som användes.
Ett viktigt resultat var att effekterna var större i studier med icke-kliniska grupper än i studier med kliniska grupper. Meta-analysen fann också mindre effekter när SFBT jämfördes med sedvanlig behandling (treatment as usual, TAU) än när den jämfördes med kontrollgrupper som inte fick behandling.
Det är en viktig skillnad.
En behandling kan exempelvis se mycket effektiv ut jämfört med ingen behandling alls, medan skillnaden kan vara mindre när den jämförs med en annan etablerad behandling.
Varför spelar jämförelsegruppen roll?
När man läser forskning om psykoterapi är det viktigt att fråga:
Vad jämfördes behandlingen med?
En studie kan jämföra SFBT med:
- ingen behandling
- väntelista
- sedvanlig behandling
- en annan psykoterapeutisk metod
- en annan aktiv behandling
Resultaten behöver tolkas utifrån denna jämförelse.
Om en grupp som får SFBT förbättras mer än en grupp som inte får någon behandling är det ett resultat av betydelse.
Men om frågan är om SFBT är bättre än en annan fungerande behandling krävs en annan typ av jämförelse.
Det är också därför det kan bli missvisande att använda en enskild studie för att dra långtgående slutsatser om hela metoden.
Vad visar forskningen om depression?
Depression är ett av de områden där forskningsläget är relativt tydligt.
I den stora umbrella review som publicerades 2025 bedömdes evidensen för effekter på depression hos vuxna som hög tillförlitlighet.
Det betyder inte att forskningen visar att SFBT är den bästa behandlingen för depression eller att den fungerar lika bra för alla personer.
Det betyder att den samlade forskningen ger ett relativt starkt stöd för att SFBT kan ha effekt på depressiva symtom hos vuxna.
Vilken behandling som är lämplig för en viss person är däremot en separat fråga.
Forskning om psykisk hälsa generellt
Den senaste umbrella reviewn fann även hög tillförlitlighet för effekter på övergripande psykisk hälsa hos vuxna. För många andra utfall och målgrupper var evidensen huvudsakligen måttlig.
Det är därför mer korrekt att tala om ett forskningsstöd som varierar mellan olika områden än att beskriva lösningsfokuserad terapi som lika väl undersökt för alla typer av problem.
Vad vet forskningen om hur SFBT fungerar?
Forskningen handlar inte bara om om terapin fungerar utan också om vad som händer i samtalet.
En systematisk översikt av processforskning identifierade 33 studier som undersökte hur och varför SFBT kan fungera.
Resultaten gav stöd för betydelsen av den gemensamma konstruktionen av mening mellan terapeut och klient samt för vissa specifika lösningsfokuserade tekniker. Översikten pekade samtidigt på behovet av replikationer, större studier och bättre experimentella upplägg för att tydligare kunna koppla terapiprocessen till behandlingsresultat.
Det är en viktig skillnad mellan utfallsforskning och processforskning.
Utfallsforskning undersöker framför allt om deltagarna förbättras.
Processforskning försöker i högre grad förstå vad som händer under behandlingen och vilka delar av terapin som kan vara betydelsefulla.
Forskning om olika målgrupper
SFBT har studerats i flera olika populationer och sammanhang.
Den stora meta-analysen från 2024 omfattade studier från flera delar av världen och inkluderade olika typer av deltagare och psykosociala problem. Resultaten varierade mellan grupper och behandlingsformer.
Det är därför viktigt att inte automatiskt överföra ett forskningsresultat från en målgrupp till en annan.
Resultat från vuxna behöver exempelvis inte innebära att samma slutsats kan dras för barn och ungdomar.
På samma sätt kan resultat från personer med lättare eller icke-kliniska problem inte utan vidare användas för att beskriva effekten hos personer med mer omfattande psykisk ohälsa.
Kort behandling – fungerar det för att terapin är kort?
SFBT förknippas ofta med korta behandlingsförlopp.
Det är dock en fråga som behöver skiljas från frågan om terapin över huvud taget kan ge positiva resultat.
Den senaste umbrella reviewn pekar uttryckligen på behovet av mer rigorös forskning för att stärka kunskapen om kortheten i interventionen.
Det innebär att positiva behandlingsresultat inte automatiskt visar att det är just det korta formatet som står för effekten.
Det är en viktig begränsning när man tolkar forskningen.
Vad betyder en stor effektstorlek?
I forskningen används ofta effektstorlekar för att beskriva hur stora skillnader som observeras mellan grupper eller över tid.
I meta-analysen från 2024 rapporterades en övergripande effektstorlek på g = 1,17.
Det kan låta mycket, men en effektstorlek kan inte tolkas frikopplad från forskningsdesignen.
Samma meta-analys visade exempelvis betydligt mindre effekter när SFBT jämfördes med sedvanlig behandling än när den jämfördes med ingen behandling.
Därför är det inte tillräckligt att bara titta på en siffra. Man behöver också veta:
- vilka deltagarna var
- vilken behandling de jämfördes med
- hur studien genomfördes
- vilket utfall som mättes
- hur länge effekten följdes upp
Vad visar forskningen inte?
Det finns flera slutsatser som forskningen inte ger tillräckligt stöd för att dra generellt.
Forskningen visar exempelvis inte att SFBT:
- fungerar lika bra för alla problemområden
- är bättre än alla andra psykoterapier
- alltid ger resultat efter få samtal
- passar alla personer
- är tillräckligt studerad för alla målgrupper
- har samma effekt oavsett vilken jämförelsebehandling som används
Det är särskilt viktigt eftersom positiva resultat i enskilda studier ibland kan beskrivas mer kategoriskt än vad det samlade forskningsläget motiverar.
Forskningsläget är inte statiskt
Forskning om psykoterapi utvecklas över tid.
Äldre studier kan ha andra metoder och kvalitetskrav än nyare forskning. Nya meta-analyser kan också förändra bilden genom att väga samman ett större antal studier.
Det betyder inte att äldre forskning saknar värde. Men när forskningsläget ska beskrivas är det rimligt att ge särskild vikt åt aktuella systematiska översikter och meta-analyser.
Den nya forskningen från 2024 och 2025 är därför särskilt relevant för dagens bedömning av SFBT.
Sammanfattning av forskningsläget
Den samlade forskningen ger stöd för att lösningsfokuserad terapi kan ha positiva effekter inom flera olika psykologiska och psykosociala områden.
Den senaste umbrella reviewn, som sammanfattar 25 systematiska översikter och 15 meta-analyser, fann hög tillförlitlighet för vissa utfall hos vuxna, bland annat depression, övergripande psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål. För många andra områden bedömdes evidensen huvudsakligen som måttlig.
En omfattande meta-analys från 2024 visar samtidigt att resultaten påverkas av bland annat målgrupp och vilken kontrollgrupp SFBT jämförs med. Effekterna var mindre i jämförelser med sedvanlig behandling än i jämförelser med ingen behandling.
Forskningsläget kan därför sammanfattas som positivt men inte entydigt för alla frågor.
Det finns ett betydande forskningsunderlag för lösningsfokuserad terapi, men det finns också områden där mer forskning behövs. Framför allt behövs fortsatta studier med god metodologisk kvalitet, tydliga jämförelsegrupper och tillräckligt långa uppföljningar.
Det är också viktigt att skilja mellan frågan om SFBT kan ge positiva resultat och frågan för vem, under vilka omständigheter och jämfört med vad resultaten blir bäst.
Det är först när dessa frågor vägs samman som forskningsläget blir rättvisande.
Källor och vetenskapligt underlag
Żak AM & Pękala K. (2025).
Effectiveness of solution-focused brief therapy: An umbrella review of systematic reviews and meta-analyses
Vermeulen-Oskam E et al. (2024).
The current evidence of solution-focused brief therapy: A meta-analysis of psychosocial outcomes and moderating factors
Franklin C, Zhang A, Froerer A & Johnson S. (2017).
Solution Focused Brief Therapy: A Systematic Review and Meta-Summary of Process Research