Lösningsfokuserad terapi används inom psykoterapi och i andra sammanhang där människor vill åstadkomma förändring. Men hur effektiv är metoden egentligen? Finns det vetenskapligt stöd för att den hjälper, och hur står den sig jämfört med andra behandlingsformer?
Forskningen har utvecklats under de senaste åren. Större forskningsöversikter visar positiva resultat inom flera områden, men styrkan i evidensen varierar beroende på vilket problem som behandlas, vilka personer som studeras och vad terapin jämförs med.
Den samlade forskningen ger stöd för att lösningsfokuserad korttidsterapi kan vara effektiv, men resultaten innebär inte att metoden är bäst för alla eller att evidensen är lika stark inom alla områden.
Vad säger de största forskningsöversikterna?
Två forskningsöversikter från 2024 och 2025 är särskilt relevanta för att förstå det aktuella kunskapsläget.
En meta-analys från 2024 sammanställde 72 studier
Vermeulen-Oskam och kollegor publicerade 2024 en meta-analys i Clinical Psychology Review. Den omfattade 72 studier och 489 effektstorlekar och undersökte lösningsfokuserad korttidsterapi, vanligen förkortad SFBT, vid olika psykosociala problem.
Forskarna fann en övergripande positiv effekt. Den sammanvägda effektstorleken rapporterades som g = 1,17.
Den siffran behöver dock tolkas i sitt sammanhang. Analysen omfattade flera problemområden och typer av utfall. Den ska därför inte tolkas som att SFBT har just denna effekt vid exempelvis depression, ångest eller varje enskild diagnos.
Forskarna fann också att effekterna var större i grupper utan klinisk problematik än i kliniska grupper. Effekterna var dessutom mindre när SFBT jämfördes med sedvanlig behandling än när jämförelsen gjordes med ingen behandling.
Det visar varför det är viktigt att inte bara fråga om en behandling ger resultat, utan också hur resultaten står sig mot andra alternativ.
Källa: Vermeulen-Oskam et al. (2024), PubMed.
En paraplyöversikt från 2025 sammanfattade tidigare forskning
År 2025 publicerade Żak och Pękala en paraplyöversikt av systematiska översikter och meta-analyser om SFBT.
Forskarna sammanställde 25 systematiska översikter, varav 15 innehöll meta-analyser.
Resultaten visade stöd för metoden inom flera områden. För vuxna bedömdes evidensen för effekt vid depression, generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål som evidens med hög tillförlitlighet. För många andra utfall bedömdes tillförlitligheten huvudsakligen som måttlig.
Detta är betydelsefullt eftersom en paraplyöversikt sammanfattar resultat från flera tidigare forskningsöversikter. Samtidigt beror slutsatserna på kvaliteten hos de studier som ingår och på hur väl resultaten går att jämföra.
Forskarna framhöll också behovet av mer rigorös forskning för att stärka kunskapen om metodens effekter.
Källa: Żak & Pękala (2025), PubMed.
Vad betyder det att en terapi är effektiv?
När forskare undersöker en terapiform kan de mäta flera olika resultat. Det kan exempelvis handla om minskade symtom, förbättrad livskvalitet, bättre fungerande i vardagen eller att personen kommer närmare sina egna mål.
En behandling kan ge positiva resultat inom ett område utan att ha lika stark effekt inom alla andra.
Det är också viktigt att skilja mellan tre olika frågor:
- Har behandlingen effekt? Förbättras deltagarnas situation under eller efter behandlingen?
- Är effekten större än utan behandling? Blir resultatet bättre än i en kontrollgrupp som inte får motsvarande insats?
- Är behandlingen bättre än andra behandlingar? Ger den bättre resultat än exempelvis en etablerad psykoterapi?
Det är olika frågor som kräver olika typer av studier.
Om en grupp förbättras efter terapi visar det inte automatiskt att hela förbättringen beror på behandlingen. För att bedöma behandlingens specifika effekt behöver forskare bland annat ta hänsyn till spontan förbättring, andra samtidiga insatser och skillnader mellan deltagarna.
Vid vilka problem finns det forskningsstöd?
Lösningsfokuserad terapi har studerats i flera sammanhang. Forskningsunderlaget varierar dock mellan områdena.
Depression
Depression är ett av de områden där den stora paraplyöversikten från 2025 fann evidens med hög tillförlitlighet för vuxna.
Resultatet ger stöd för att SFBT kan bidra till minskade depressiva symtom. Det innebär däremot inte att metoden passar alla personer med depression eller att den automatiskt är förstahandsvalet i varje situation.
Läs mer i vår artikel om lösningsfokuserad terapi vid depression.
Ångest
Det finns studier där deltagare med ångestsymtom har förbättrats efter lösningsfokuserad terapi. Men studierna omfattar olika grupper och upplägg, och resultaten kan inte utan vidare överföras till alla ångestdiagnoser.
Det behövs därför en noggrann bedömning av vilken typ av ångest som studerats och om behandlingen har jämförts med andra relevanta alternativ.
Barn och ungdomar
SFBT har också undersökts bland barn och ungdomar, bland annat vid känslomässiga svårigheter och beteendeproblem.
En systematisk genomgång publicerad 2013 fann ett försiktigt stöd för metoden, men pekade samtidigt på metodologiska svagheter i en stor del av studierna. Nyare forskning har tillfört ytterligare kunskap, men det finns fortfarande frågor som behöver undersökas bättre.
Det är därför viktigt att inte automatiskt överföra slutsatser från vuxenstudier till yngre personer.
Läs mer i vår artikel om lösningsfokuserad terapi för barn och ungdomar – vad visar forskningen?.
Psykisk hälsa och individuella mål
Den bredare forskningen omfattar även generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål. I paraplyöversikten från 2025 bedömdes evidensen för dessa utfall hos vuxna som hög.
Det är relevant eftersom förbättring inte alltid kan beskrivas enbart genom minskade symtom. En person kan också vilja fungera bättre i vardagen, förbättra relationer eller genomföra förändringar som är viktiga för det egna livet.
Samtidigt behöver varje resultat bedömas utifrån hur det har mätts och vilken grupp forskningen gäller.
Hur fungerar lösningsfokuserad terapi?
Lösningsfokuserad terapi utgår från personens önskade förändring och de resurser och erfarenheter som kan bidra till att den blir möjlig.
I samtalen undersöker terapeuten tillsammans med personen bland annat vad som ska bli annorlunda, när problemet är mindre påtagligt och vilka små steg som kan föra personen närmare sitt mål.
Vanliga verktyg är skalfrågor, frågor om undantag och mirakelfrågan.
En person som känner sig fast i en svår situation kan exempelvis få frågan:
”Vad skulle du märka först om situationen började bli lite bättre?”
Syftet är att konkretisera målet och undersöka möjliga förändringar. Frågan i sig är inte ett bevis för behandlingseffekt, utan ett exempel på hur metoden kan användas i samtal.
Forskningen om exakt vilka delar av behandlingen som bidrar mest till resultatet är en separat fråga. Att en metod visar effekt innebär inte automatiskt att alla dess tekniker har visats vara verksamma var för sig.
Är lösningsfokuserad terapi bättre än KBT?
Det finns inte stöd för att generellt säga att lösningsfokuserad terapi är bättre än kognitiv beteendeterapi (KBT).
KBT har ett omfattande forskningsunderlag vid flera specifika psykiska tillstånd. SFBT har också visat positiva resultat, men det går inte att jämföra metoderna rättvist genom att bara ställa deras övergripande forskningsresultat bredvid varandra.
En relevant jämförelse behöver ta hänsyn till exempelvis:
- vilket problem som behandlas
- vilka personer som ingår i studien
- hur behandlingen genomförs
- vilken jämförelsebehandling som används
- hur förbättring mäts
- hur länge deltagarna följs upp
Om två metoder har undersökts i helt olika studier kan skillnader i resultat bero på annat än själva behandlingen.
För att avgöra om SFBT är bättre, likvärdig eller mindre effektiv än en annan metod behövs välgjorda jämförande studier för den aktuella problematiken.
Läs även vår artikel om lösningsfokuserad terapi eller KBT – vad är skillnaden?.
Vilka begränsningar finns i forskningen?
Även om resultaten är positiva finns det flera skäl att vara försiktig med alltför långtgående slutsatser.
Studierna undersöker olika saker
Forskningen omfattar olika målgrupper, problem och utfall. Det gör att ett samlat resultat inte alltid säger särskilt mycket om en viss diagnos eller situation.
Kontrollgrupperna spelar roll
En behandling kan ge bättre resultat än ingen behandling utan att vara bättre än en etablerad behandling. Meta-analysen från 2024 visade att resultaten varierade beroende på vilken jämförelse som användes.
Studiekvaliteten varierar
Små studier, bristfällig randomisering, avsaknad av relevanta kontrollgrupper eller kort uppföljning kan göra resultaten osäkrare.
Långtidseffekter behöver undersökas
För att förstå behandlingens betydelse är det viktigt att veta om förbättringarna finns kvar efter att terapin avslutats.
Resultat på gruppnivå förutsäger inte utfallet för varje individ
Även när en behandling i genomsnitt ger positiva resultat kommer inte alla deltagare att förbättras lika mycket. Forskning kan visa sannolikheter och genomsnittliga effekter, men inte garantera hur en enskild person kommer att reagera.
Hur ska man tolka evidensen för lösningsfokuserad terapi?
Det är användbart att skilja mellan att det finns forskning om en metod, att resultaten är positiva och att det finns hög tillförlitlighet för ett visst utfall.
Att en metod har undersökts i många studier betyder inte automatiskt att evidensen är stark. Studiernas kvalitet, resultaten och graden av överensstämmelse mellan dem spelar också roll.
På motsvarande sätt innebär en kunskapslucka inte att en metod saknar effekt. Det betyder att det ännu inte finns tillräckligt tillförlitligt underlag för att besvara en viss fråga.
För lösningsfokuserad terapi är den rimliga bedömningen därför att det finns ett betydande och växande forskningsunderlag, med särskilt tydligt stöd för vissa utfall hos vuxna, samtidigt som styrkan i evidensen varierar mellan problemområden.
För en mer detaljerad genomgång av evidensbegreppet, se även artikeln Är lösningsfokuserad terapi evidensbaserad?.
Vad visar forskningen sammantaget?
De större forskningsöversikterna ger en positiv bild av lösningsfokuserad korttidsterapi, men det är viktigt att uttrycka slutsatserna på rätt nivå.
- En meta-analys från 2024 sammanställde 72 studier och fann övergripande positiva effekter vid psykosociala problem.
- En paraplyöversikt från 2025 fann evidens med hög tillförlitlighet för depression, generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål hos vuxna.
- Effekterna varierade beroende på deltagargrupp och vad behandlingen jämfördes med.
- Forskningsläget är inte lika starkt för alla diagnoser, målgrupper och utfall.
- Det behövs fortsatt forskning om jämförelser med andra behandlingar, långtidseffekter och vilka personer som har störst nytta.
Slutsats
Lösningsfokuserad terapi är en vetenskapligt undersökt psykoterapeutisk metod, och större forskningsöversikter visar att den kan ge positiva resultat inom flera områden.
Det finns särskilt tydligt stöd för vissa utfall hos vuxna, bland annat depression. Samtidigt kan resultaten inte generaliseras till alla problem eller användas för att hävda att metoden är bättre än andra etablerade behandlingar.
Den mest välgrundade slutsatsen är därför att lösningsfokuserad terapi kan vara effektiv, men att bedömningen behöver utgå från vilket problem som behandlas, vilken forskning som finns och vad resultaten jämförs med.
Vanliga frågor
Är lösningsfokuserad terapi effektiv?
Forskningen visar positiva resultat inom flera psykosociala områden. Hur stark evidensen är beror på vilket utfall och vilken målgrupp som studeras.
Finns det vetenskapligt stöd för lösningsfokuserad terapi?
Ja. Det finns systematiska översikter och meta-analyser som har undersökt metoden. En paraplyöversikt från 2025 fann evidens med hög tillförlitlighet för vissa utfall hos vuxna, men evidensen varierar mellan olika områden.
Är lösningsfokuserad terapi bättre än KBT?
Det går inte att dra en generell slutsats om att SFBT är bättre än KBT. Det krävs relevanta direkta jämförelser för den specifika problematik som behandlas.
Hur snabbt fungerar lösningsfokuserad terapi?
SFBT är korttidsinriktad, men det finns inget bestämt antal samtal som garanterar ett visst resultat. Behandlingens längd och utfallet varierar mellan personer och situationer.
Fungerar lösningsfokuserad terapi för alla?
Nej, ingen psykoterapeutisk metod fungerar för alla. Vilken behandling som är lämplig beror bland annat på personens behov, problematik och tillgängliga behandlingsalternativ.
Källor och vidare läsning
Vermeulen-Oskam E. et al. (2024). The current evidence of solution-focused brief therapy: A meta-analysis of psychosocial outcomes and moderating factors. Clinical Psychology Review, 114, 102512.
Läs på PubMed
Żak A. M. & Pękala K. (2025). Effectiveness of solution-focused brief therapy: An umbrella review of systematic reviews and meta-analyses. Psychotherapy Research, 35(7), 1043–1055.
Läs på PubMed
Franklin C. et al. (2017). Solution Focused Brief Therapy: A Systematic Review and Meta-Summary of Process Research. Journal of Marital and Family Therapy, 43(1), 16–30.
Läs på PubMed