Lösningsfokuserad terapi för barn och ungdomar

Lösningsfokuserad terapi används inte bara med vuxna. Metoden har också undersökts i arbete med barn och ungdomar, bland annat vid psykisk ohälsa, beteendeproblem, skolrelaterade svårigheter och andra problem som kan påverka vardagen.

Men hur starkt är forskningsstödet?

Forskningen ger stöd för att lösningsfokuserad terapi kan vara användbar för barn och ungdomar, men kunskapsläget är inte lika väl etablerat som för vissa andra psykoterapeutiska metoder och problemområden. Särskilt i svensk första linjens vård finns fortfarande tydliga kunskapsluckor.

Vad är lösningsfokuserad terapi för barn och ungdomar?

Lösningsfokuserad terapi, eller Solution-Focused Brief Therapy (SFBT), utgår från att terapin ska hjälpa barnet eller ungdomen att formulera vad som ska bli annorlunda och undersöka vad som redan fungerar.

Samtalen kan bland annat handla om:

• vad barnet eller ungdomen vill ska förändras
• när problemet är mindre påtagligt
• tidigare situationer som fungerat bättre
• personens styrkor och resurser
• små steg mot det önskade läget
• hur förändring kan märkas i vardagen

Vanliga verktyg är exempelvis skalfrågor, frågor om undantag och mirakelfrågan.

Arbetssättet kan anpassas efter barnets ålder och förutsättningar. För yngre barn kan samtalen behöva bli mer konkreta och ibland involvera föräldrar eller andra viktiga vuxna.

Vad säger forskningen?

Det finns forskning om lösningsfokuserad terapi för barn och ungdomar, men den är betydligt mer varierad än forskningen om metoden som helhet.

En systematisk och kritisk genomgång publicerad 2013 identifierade 38 studier om SFBT med barn och familjer som publicerats mellan 1990 och 2010.

Studierna omfattade bland annat internaliserande problem, externaliserande beteendeproblem och andra typer av svårigheter.

Forskarna fann ett försiktigt stöd för SFBT, särskilt vid internaliserande och externaliserande beteendeproblem. Samtidigt hade en stor del av forskningen metodologiska svagheter. Forskarna efterlyste därför fler välkontrollerade studier.

Det är en viktig del av forskningsbilden: det finns positiva resultat, men alla studier håller inte samma vetenskapliga kvalitet.

Vad visar nyare forskning?

Det finns även nyare studier som undersöker SFBT med barn och ungdomar.

En studie publicerad 2024 undersökte SFBT hos ungdomar med egentlig depression. Studien omfattade ungdomar med diagnostiserad depression och jämförde SFBT med psykodynamisk psykoterapi.

Resultaten visade minskade depressions- och ångestsymtom i SFBT-gruppen under behandlingsperioden. Forskarna rapporterade också förbättringar i mått på exekutiva funktioner.

Resultaten är intressanta eftersom de gäller ungdomar med en klinisk depression och inte bara allmänna problem eller livssvårigheter. Samtidigt är studien bara en del av det samlade forskningsunderlaget och kan inte ensam avgöra hur effektiv SFBT är för ungdomar med depression.

Forskning om ungdomar med beteendeproblem

SFBT har också undersökts vid beteendeproblem hos barn och ungdomar.

Ett exempel är SOLUTIONS-studien, en randomiserad kontrollerad studie som undersöker SFBT för ungdomar mellan 10 och 17 år som kommit i kontakt med polisens ungdomsverksamhet i England.

Studien jämför SFBT tillsammans med sedvanliga insatser med sedvanliga insatser utan SFBT. Forskarna undersöker bland annat beteendeproblem, emotionella och beteendemässiga svårigheter och andra utfall.

Det är en studie som är viktig ur forskningssynpunkt eftersom den använder en randomiserad kontrollerad studiedesign och har ett stort planerat deltagarantal.

Det är däremot viktigt att skilja mellan en studie som planerar att undersöka en behandling och en publicerad studie där resultaten redan har analyserats. SOLUTIONS-artiklarna som ligger till grund för denna beskrivning är studieprotokoll och analysplaner, inte slutliga resultatrapporter.

Vad säger SBU?

Den svenska myndigheten SBU har särskilt intressant information om kunskapsläget.

I en aktuell kunskapslucka från mars 2026 ingår lösningsfokuserad terapi bland de behandlingar som kan vara aktuella för barn och unga mellan 6 och 18 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa.

SBU inkluderar bland annat depression, ångest, beteendeproblem, självkänsla, skolnärvaro, familjerelationer och livskvalitet bland de utfall som är relevanta att undersöka.

Men SBU slutsats är samtidigt att en systematisk översikt behövs för området. Kartläggningen visar alltså att det fortfarande finns en vetenskaplig kunskapslucka när det gäller vilka standardiserade och manualbaserade behandlingar som fungerar för barn och unga inom första linjen.

Det är särskilt relevant för lösningsfokuserad terapi eftersom SBU uttryckligen tar upp metoden bland de behandlingar som behöver undersökas.

Är forskningsstödet lika starkt som för vuxna?

Nej, det går inte att dra den slutsatsen.

Den stora paraplyöversikten från 2025 fann hög tillförlitlighet i evidensen för SFBT vid depression, generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål hos vuxna. För alla åldersgrupper sammantaget bedömdes evidensen för många olika utfall huvudsakligen som måttlig.

Det betyder att resultaten för vuxna inte automatiskt kan överföras till barn och ungdomar.

Det är en viktig skillnad när man beskriver forskningsläget.

Vad kan behandlingen fokusera på?

Lösningsfokuserad terapi med barn och ungdomar kan användas kring flera olika typer av problem.

Exempel är:

Psykisk ohälsa

SFBT har undersökts vid bland annat depressiva och ångestrelaterade symtom.

Beteendeproblem

Forskningen omfattar både internaliserande problem, som exempelvis känslomässiga svårigheter, och externaliserande problem, som kan innebära utagerande eller andra beteendeproblem.

Skola och vardag

Lösningsfokuserade arbetssätt har även använts i sammanhang där målet är att förbättra exempelvis fungerande, relationer och skolrelaterade problem.

Det är dock viktigt att skilja mellan forskning på terapi och forskning på bredare lösningsfokuserade arbetssätt i skola eller socialt arbete.

Barn och föräldrar kan ha olika perspektiv

När terapi ges till barn och ungdomar finns en särskild faktor som skiljer området från vuxenbehandling.

Barnets eller ungdomens perspektiv är centralt, men föräldrar och andra vuxna kan samtidigt ha viktig information om situationen.

Det kan därför finnas situationer där föräldrar deltar i behandlingen, helt eller delvis.

Det betyder inte att förälderns mål automatiskt ska ersätta barnets eller ungdomens egna mål. Hur familjen involveras behöver anpassas efter ålder, situation och vilken typ av problem som behandlas.

SBU kartläggning omfattar också behandlingar som riktas till föräldrar eller hela familjen, så länge insatsen syftar till att förbättra barnets psykiska hälsa.

Vad vet forskningen ännu inte?

Det finns flera frågor där kunskapsläget behöver stärkas.

Vilka barn och ungdomar har störst nytta?

Forskningen omfattar olika grupper och problem. Det är därför svårt att säga exakt vilka barn eller ungdomar som har störst sannolikhet att dra nytta av SFBT.

Hur fungerar SFBT jämfört med andra behandlingar?

Det behövs fler välgjorda direkta jämförelser med andra etablerade behandlingar.

Hur länge håller effekten?

Det är viktigt att följa barn och ungdomar även efter avslutad behandling för att se om eventuella förbättringar kvarstår.

Vilka problem fungerar metoden bäst för?

Det går inte att utifrån dagens forskning säga att SFBT har samma effekt vid alla typer av psykisk ohälsa eller beteendeproblem.

Hur bör föräldrar involveras?

Det behövs också mer kunskap om hur barnets, ungdomens och föräldrarnas perspektiv bäst kan kombineras i behandlingen.

Vad visar forskningen sammantaget?

Forskningsläget kan sammanfattas så här:

• Det finns forskning som stödjer användning av lösningsfokuserad terapi med barn och ungdomar.
• En systematisk genomgång av 38 studier fann ett försiktigt stöd, särskilt vid internaliserande och externaliserande beteendeproblem.
• Nyare forskning har bland annat undersökt SFBT vid depression hos ungdomar och rapporterat positiva förändringar i depressions- och ångestsymtom.
• Det pågår också större randomiserad forskning om SFBT för ungdomar med beteendeproblem.
• SBU identifierar samtidigt en aktuell kunskapslucka för standardiserade behandlingar, där lösningsfokuserad terapi ingår, för barn och unga med lindrig till måttlig psykisk ohälsa.
• Forskningen räcker därför inte för att dra slutsatsen att SFBT är lika väl etablerad för barn och ungdomar som för alla vuxna eller att metoden är bättre än andra behandlingar.

Slutsats

Lösningsfokuserad terapi har undersökts med barn och ungdomar under flera decennier och det finns forskning som visar positiva resultat.

Samtidigt är forskningsläget heterogent. En del studier är äldre och har metodologiska begränsningar, medan nyare studier börjar ge ett bättre underlag.

Det svenska kunskapsläget är särskilt intressant. SBU aktuella kartläggning från 2026 visar att det fortfarande finns behov av en systematisk översikt av behandlingar som kan erbjudas barn och unga med lindrig till måttlig psykisk ohälsa, där lösningsfokuserad terapi ingår.

Den mest rimliga slutsatsen är därför att lösningsfokuserad terapi är en forskningsmässigt undersökt metod med lovande resultat för barn och ungdomar, men att det fortfarande finns viktiga kunskapsluckor.

Vanliga frågor

Kan lösningsfokuserad terapi användas för barn?

Ja. Metoden har studerats med både barn och ungdomar och kan anpassas efter barnets ålder och situation. Forskningen omfattar bland annat psykisk ohälsa och beteendeproblem.

Kan lösningsfokuserad terapi hjälpa ungdomar med depression?

Det finns studier som visar minskade depressiva symtom hos ungdomar efter SFBT. Ett exempel är en studie från 2024 av ungdomar med egentlig depression. Resultaten behöver dock ses tillsammans med det övriga forskningsläget.

Finns det vetenskapligt stöd för lösningsfokuserad terapi för barn och ungdomar?

Det finns vetenskapliga studier och systematiska översikter, men forskningsstödet är inte lika tydligt för alla problemområden. SBU identifierar fortfarande en kunskapslucka kring standardiserade behandlingar för barn och unga med lindrig till måttlig psykisk ohälsa.

Behöver föräldrar vara med i terapin?

Inte alltid. Hur föräldrar involveras beror på barnets ålder, situation och behandlingens upplägg. I vissa fall kan föräldrar vara en viktig del av behandlingen.

Är lösningsfokuserad terapi bättre än KBT för barn?

Det finns inte tillräckligt underlag för att dra en sådan generell slutsats. För att besvara den frågan behöver man jämföra behandlingarna direkt i välgjorda studier.

Källor

• Bond C, Woods K, Humphrey N, Symes W & Green L. (2013). Practitioner Review: The effectiveness of solution focused brief therapy with children and families. PubMed – studien och abstractet
• Chen H et al. (2024). Efficacy and executive function of solution-focused brief therapy on adolescent depression. PubMed – studien om ungdomar med depression
• Moody G et al. (2024). Solutions Trial: Solution Focused Brief Therapy (SFBT) in 10–17-year-olds. PubMed – SOLUTIONS-studien
• SBU (2026). Standardiserade och manualbaserade behandlingar som kan erbjudas i första linjen till barn och unga med mild till måttlig psykisk ohälsa. SBU – aktuell kunskapslucka