Lösningsfokuserad terapi har undersökts i ett växande antal studier och forskningsöversikter. Resultaten visar att metoden kan ge positiva effekter inom flera områden, men det finns fortfarande frågor som forskningen inte har besvarat tillräckligt väl.
För att förstå metodens vetenskapliga status behöver man därför titta på både de positiva resultaten och begränsningarna i underlaget. Vilka slutsatser går det att dra? Vilka grupper har studerats? Och vad behövs för att kunskapen ska bli säkrare?
Det finns vetenskapligt stöd för lösningsfokuserad terapi inom flera områden, men styrkan i evidensen varierar och viktiga frågor om jämförelser, långtidseffekter och behandlingens verkningsmekanismer återstår.
Vad visar forskningen hittills?
Två större forskningsöversikter ger en aktuell bild av kunskapsläget.
En meta-analys publicerad 2024 sammanställde 72 studier med totalt 489 effektstorlekar. Forskarna fann övergripande positiva effekter av lösningsfokuserad korttidsterapi (SFBT) vid olika psykosociala problem. Resultaten varierade dock beroende på deltagarnas situation och vilken behandling SFBT jämfördes med.
En paraplyöversikt publicerad 2025 sammanfattade 25 systematiska översikter, varav 15 innehöll meta-analyser. Där bedömdes evidensen för effekt vid depression, generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål hos vuxna som hög tillförlitlighet. För många andra utfall var tillförlitligheten huvudsakligen måttlig.
Resultaten är betydelsefulla, men de innebär inte att alla frågor om metodens effekt är besvarade. Forskarna bakom paraplyöversikten framhöll behovet av mer rigorösa studier och tydligare rapportering.
Källor:
1. Alla problemområden är inte lika väl undersökta
Lösningsfokuserad terapi har studerats i många olika sammanhang. Det omfattar bland annat depression, ångestsymtom, relationsproblem, skolrelaterade svårigheter och socialt arbete.
Men mängden forskning och kvaliteten på underlaget skiljer sig mellan områdena.
Att en metod visar positiva resultat inom ett område innebär inte automatiskt att den har samma effekt inom ett annat. Resultat från studier av allmän psykisk hälsa kan exempelvis inte utan vidare överföras till en specifik psykiatrisk diagnos.
Det är därför viktigt att fråga vad en studie faktiskt har undersökt. Vilka deltog? Vilket problem behandlades? Hur mättes resultatet? Och var det fråga om terapi, gruppbehandling eller ett bredare lösningsfokuserat arbetssätt?
Ju mer specifik frågan är, desto viktigare blir det att underlaget verkligen motsvarar den.
2. Studierna håller inte alltid samma vetenskapliga kvalitet
En annan begränsning är att studier kan skilja sig åt i kvalitet och upplägg.
Vissa studier har randomiserad kontrollerad design, medan andra använder kvasi-experimentella metoder eller andra upplägg som ger svagare möjligheter att dra säkra slutsatser om orsak och verkan.
Det spelar roll eftersom en förbättring efter en behandling inte automatiskt visar att det var just behandlingen som orsakade förbättringen.
Forskningsresultat kan bland annat påverkas av:
- hur deltagarna valdes ut
- hur stor studien var
- om det fanns en relevant kontrollgrupp
- om deltagarna följdes upp efter behandlingen
- hur resultaten mättes och rapporterades
En liten studie kan ge värdefull kunskap, men resultaten behöver ofta bekräftas i större och mer välkontrollerade studier.
Det är också viktigt att forskningsöversikter granskar kvaliteten hos de studier de sammanfattar. Många studier är inte automatiskt detsamma som ett starkt vetenskapligt underlag.
3. Resultaten beror på vad behandlingen jämförs med
En av de viktigaste frågorna gäller kontrollgruppen.
Om personer som får SFBT förbättras mer än personer som inte får någon motsvarande behandling ger det stöd för att insatsen kan ha effekt. Men det besvarar inte automatiskt frågan om metoden är bättre än en etablerad behandling.
Meta-analysen från 2024 visade att de sammanvägda effekterna var mindre i studier där SFBT jämfördes med sedvanlig behandling än i studier där kontrollgruppen inte fick någon behandling.
Det är en viktig skillnad.
En aktiv jämförelse ställer ofta högre krav på behandlingen eftersom kontrollgruppen också kan få stöd och hjälp som leder till förbättring.
För att bedöma SFBT relativa effekt behövs därför fler välgjorda studier där metoden jämförs med relevanta alternativ för samma problemområde.
4. Hur länge håller effekten?
En behandling kan ge förbättring under själva behandlingsperioden utan att det är klarlagt hur länge resultatet består.
För att bedöma den långsiktiga betydelsen behöver forskare följa deltagarna även efter att behandlingen har avslutats.
Det är särskilt relevant för korttidsinriktade metoder. Om behandlingen genomförs under en begränsad period behöver man veta om förbättringarna kvarstår, om ytterligare insatser behövs och om resultaten skiljer sig mellan olika grupper.
Långtidsuppföljningar kan också ge information om återfall, fortsatt funktionsförmåga och om förändringar i vardagen består.
Det går inte att dra en generell slutsats om långtidseffekter utifrån studier som enbart mäter resultat direkt efter behandlingen.
5. Vilka personer har störst nytta av metoden?
Forskningsresultat beskriver vanligtvis genomsnittliga effekter i en grupp. De kan inte i sig förutsäga hur en viss person kommer att reagera på behandlingen.
Meta-analysen från 2024 fann exempelvis större sammanvägda effekter i grupper utan klinisk problematik än i kliniska grupper. Det visar att deltagarnas utgångsläge kan ha betydelse för resultaten.
Men det räcker inte för att identifiera exakt vilka individer som har störst nytta av SFBT.
Framtida forskning behöver undersöka om effekten påverkas av exempelvis problemens svårighetsgrad, samsjuklighet, ålder, behandlingens upplägg och personens förutsättningar.
Det behövs också mer kunskap om vilka personer som inte blir hjälpta, och vilka alternativa insatser som då kan vara lämpliga.
6. Vilka delar av terapin bidrar till förändring?
Lösningsfokuserad terapi innehåller flera centrala inslag, exempelvis målformulering, frågor om undantag, skalfrågor och utforskning av resurser.
Men det är en separat forskningsfråga att undersöka vilka delar som faktiskt bidrar till förändring och hur de samverkar.
En systematisk översikt av processforskning, publicerad 2017, sammanfattade 33 studier. Den fann stöd för vissa processer och tekniker inom SFBT, bland annat hur terapeut och klient tillsammans utvecklar förståelse och riktning i samtalet. Författarna efterlyste samtidigt fler replikationer, större studier och bättre experimentella upplägg.
Det innebär att positiva resultat för hela behandlingsmetoden inte automatiskt bevisar att varje enskild teknik har en separat effekt.
För att förstå hur metoden fungerar behövs studier som undersöker vad som händer under samtalen och vilka förändringsprocesser som har betydelse för resultatet.
Källa: Franklin et al. (2017), systematisk översikt av processforskning.
7. Är lösningsfokuserad terapi en kortare och billigare behandling?
SFBT är korttidsinriktad, men det är viktigt att skilja mellan metodens inriktning och vad forskningen faktiskt har visat om behandlingens omfattning och kostnader.
För att kunna säga att en behandling kräver färre samtal än ett alternativ behövs relevanta jämförande studier. För att bedöma om den är mer kostnadseffektiv behöver forskare dessutom väga in kostnader och resultat på ett systematiskt sätt.
Det räcker alltså inte att konstatera att metoden är utformad för att arbeta mot förändring på kort tid.
En behandling som kräver få samtal är inte automatiskt mer kostnadseffektiv om resultatet blir mindre varaktigt eller om ytterligare stöd behövs.
Paraplyöversikten från 2025 pekar på behovet av mer rigorös forskning för att stärka kunskapen om metodens kortvariga behandlingsupplägg.
8. Vad vet vi om barn och ungdomar?
Forskningen om SFBT omfattar även barn och ungdomar, men resultaten behöver bedömas utifrån deras specifika förutsättningar.
En systematisk genomgång publicerad 2013 fann ett försiktigt stöd för SFBT med barn och familjer, särskilt inom vissa områden av känslomässiga och beteendemässiga svårigheter. Samtidigt hade många av de granskade studierna metodologiska begränsningar.
Det går därför inte att automatiskt överföra slutsatser från vuxenstudier till yngre personer.
För barn och ungdomar är det bland annat viktigt att undersöka hur ålder, familjesituation, skolmiljö och problemens karaktär påverkar behandlingen.
Läs mer i vår artikel om lösningsfokuserad terapi för barn och ungdomar – vad visar forskningen?.
9. Vad behövs i framtida forskning?
Flera utvecklingsområden återkommer i forskningsöversikterna.
Större och bättre kontrollerade studier
Studier med tydliga metoder och tillräckligt stora deltagargrupper kan ge säkrare resultat.
Tydligare jämförelser med andra behandlingar
Direkta jämförelser behövs för att bedöma om SFBT ger likvärdiga, bättre eller sämre resultat än relevanta alternativ.
Längre uppföljning
Forskare behöver följa deltagarna efter avslutad behandling för att undersöka om förbättringarna består.
Mer kunskap om olika målgrupper
Resultat behöver analyseras för tydligt definierade grupper och problemområden, inte bara sammanfattas över många olika typer av utfall.
Bättre förståelse av förändringsprocesser
Det behövs mer forskning om vilka delar av metoden som bidrar till resultaten och under vilka förutsättningar de fungerar bäst.
Mer kunskap om kostnader och behandlingslängd
För att bedöma metodens effektivitet i praktiken behövs också tillförlitliga jämförelser av resursanvändning, antal samtal och långsiktiga resultat.
Betyder kunskapsluckor att metoden inte fungerar?
Nej. En kunskapslucka innebär att en viss fråga inte kan besvaras tillräckligt säkert med det tillgängliga underlaget.
Det är viktigt att skilja mellan att det saknas forskning, att forskningen har svagheter och att välgjorda studier visar att en behandling inte har effekt.
Det är tre olika situationer.
För lösningsfokuserad terapi finns positiva resultat i flera forskningsöversikter. Samtidigt varierar evidensens tillförlitlighet mellan olika utfall och grupper.
En balanserad bedömning behöver därför ta hänsyn till både vad studierna visar och vilka slutsatser de inte ger stöd för.
Vad visar forskningen sammantaget?
Forskningsläget för lösningsfokuserad terapi har utvecklats och omfattar numera flera stora översikter. Resultaten ger stöd för metoden inom olika psykosociala områden, men flera frågor behöver undersökas vidare.
De viktigaste slutsatserna är:
- Det finns vetenskapligt stöd för positiva effekter inom flera områden.
- Evidensen är starkare för vissa utfall än för andra.
- Resultaten påverkas av vilka deltagare som studeras och vilken jämförelsebehandling som används.
- Det behövs mer kunskap om långtidseffekter, behandlingslängd och kostnadseffektivitet.
- Forskningen behöver tydligare undersöka vilka delar av terapin som bidrar till förändring.
- Resultat för vuxna kan inte automatiskt överföras till barn och ungdomar eller till alla typer av problem.
Slutsats
Lösningsfokuserad terapi har ett växande forskningsunderlag och större forskningsöversikter visar positiva resultat inom flera områden. Samtidigt finns det viktiga begränsningar som påverkar hur långt slutsatserna kan dras.
Det mest vetenskapligt hållbara är varken att avfärda metoden på grund av kunskapsluckor eller att beskriva den som bevisat effektiv för alla problem.
I stället behöver varje slutsats knytas till den forskning som finns för det aktuella området. På så sätt går det att beskriva metodens möjligheter utan att tona ned osäkerheter eller överdriva vad forskningen faktiskt visar.
Vanliga frågor
Är lösningsfokuserad terapi vetenskapligt bevisad?
Det finns vetenskapligt stöd för metoden inom flera områden. Hur tillförlitligt stödet är beror på vilket problem, vilken målgrupp och vilket utfall som undersöks.
Vilken är den största begränsningen i forskningen?
Det finns inte en enda begränsning som gäller allt. Viktiga frågor är bland annat varierande studiekvalitet, skillnader mellan kontrollgrupper och otillräcklig kunskap om långtidseffekter och specifika målgrupper.
Betyder brist på forskning att behandlingen inte fungerar?
Nej. Brist på forskning innebär att kunskapen är otillräcklig för att dra en säker slutsats. Det är inte samma sak som att en behandling har visats sakna effekt.
Behövs fler studier om lösningsfokuserad terapi?
Ja. Större och bättre kontrollerade studier, direkta jämförelser med andra behandlingar och längre uppföljningar kan bidra till ett säkrare kunskapsläge.
Är lösningsfokuserad terapi bättre än KBT?
Det går inte att dra en generell slutsats om att metoden är bättre än KBT. Det krävs relevanta jämförande studier för den specifika problematik som behandlas.
Källor och vidare läsning
Vermeulen-Oskam E. et al. (2024). The current evidence of solution-focused brief therapy: A meta-analysis of psychosocial outcomes and moderating factors. Clinical Psychology Review, 114, 102512.
Läs på PubMed
Żak A. M. & Pękala K. (2025). Effectiveness of solution-focused brief therapy: An umbrella review of systematic reviews and meta-analyses. Psychotherapy Research, 35(7), 1043–1055.
Läs på PubMed
Franklin C. et al. (2017). Solution Focused Brief Therapy: A Systematic Review and Meta-Summary of Process Research. Journal of Marital and Family Therapy, 43(1), 16–30.
Läs på PubMed
Bond C. et al. (2013). Practitioner Review: The effectiveness of solution focused brief therapy with children and families. Journal of Child Psychology and Psychiatry.
Läs på PubMed