Ångest kan påverka många delar av livet, från relationer och studier till arbete och vardagliga aktiviteter. Lösningsfokuserad terapi är en korttidsinriktad psykoterapeutisk metod som har undersökts vid olika psykosociala problem, däribland ångest och ångestsymtom.
Men hur starkt är forskningsstödet? Kan lösningsfokuserad terapi hjälpa personer med ångest, och vad vet vi om metodens effekt jämfört med andra behandlingar?
Forskningen visar lovande resultat, men underlaget är inte tillräckligt för att slå fast att lösningsfokuserad terapi är lika effektiv vid alla ångesttillstånd eller bättre än etablerade alternativ. Det är viktigt att skilja mellan studier av allmän oro och ångestsymtom och forskning om specifika ångestdiagnoser.
Vad är lösningsfokuserad terapi?
Lösningsfokuserad terapi, ofta kallad Solution-Focused Brief Therapy (SFBT), utgår från personens mål, resurser och möjligheter till förändring.
I stället för att enbart undersöka varför problemen uppstår riktas samtalet också mot vad personen vill ska bli annorlunda och vilka situationer som redan fungerar bättre.
Terapeuten kan exempelvis utforska:
- Vad personen vill kunna göra trots sin oro.
- När ångesten är mindre påtaglig.
- Vad personen redan gör som hjälper.
- Vilka resurser och styrkor som kan användas.
- Vilket litet steg som skulle kunna föra personen närmare sitt mål.
Vanliga verktyg är skalfrågor, frågor om undantag och mirakelfrågan.
Det innebär inte att ångesten behöver ignoreras eller att orsakerna saknar betydelse. Fokus ligger på att identifiera möjliga förändringar och på vad som kan hjälpa personen att röra sig mot ett önskat läge.
Vad visar forskningen om lösningsfokuserad terapi vid ångest?
Det finns studier där lösningsfokuserad terapi har använts vid ångestsymtom, men forskningen omfattar olika grupper, sammanhang och behandlingsupplägg.
En studie från 2020 undersökte exempelvis lösningsfokuserad terapi för universitetsstudenter med mild till måttlig ångest. Forskarna jämförde samtal via videolänk med behandling på plats.
Studien omfattade 49 studenter. Deltagarna i båda grupperna visade förbättringar i självskattad ångest, inklusive mått på generell ångest och social ångest. Forskarna fann inga signifikanta skillnader mellan de två sätten att genomföra behandlingen.
Resultatet talar för att SFBT kan vara ett relevant arbetssätt för vissa personer med ångestbesvär. Studien visar däremot inte i sig att metoden är bättre än andra psykoterapier, eftersom båda grupperna fick lösningsfokuserad behandling.
Nyare forskning om prestationsångest
En pilotstudie publicerad 2025 undersökte en gruppbaserad intervention med lösningsfokuserad terapi för universitetsstudenter med oro inför examinationer.
Studien använde en randomiserad kontrollerad design och omfattade 18 studenter mellan 19 och 21 år. Interventionen bestod av fyra gruppsessioner.
Den här typen av studie är intressant eftersom den undersöker ett avgränsat problem där ångest kan påverka både välbefinnande och prestation. Men deltagarantalet var litet, vilket begränsar hur långt resultaten kan generaliseras.
Det är därför mer korrekt att betrakta studien som ett preliminärt bidrag till forskningen än som ett definitivt belägg för behandlingens effekt vid ångestsyndrom.
Läs pilotstudien i Healthcare (2025).
Vad säger större forskningsöversikter?
En meta-analys publicerad 2024 sammanställde 72 studier med totalt 489 effektstorlekar och undersökte lösningsfokuserad korttidsterapi vid olika psykosociala problem.
Resultaten visade överlag positiva effekter. Effekterna var dock mindre i kliniska grupper än i grupper utan klinisk problematik. De var också mindre när SFBT jämfördes med sedvanlig behandling än när jämförelsen gjordes med ingen behandling.
Det här är relevant för ångestforskningen, men meta-analysens övergripande resultat ska inte tolkas som ett specifikt effektmått för ångestsyndrom. Den omfattade flera typer av problem och deltagargrupper.
Läs meta-analysen i Clinical Psychology Review.
En paraplyöversikt publicerad 2025 sammanfattade i sin tur 25 systematiska översikter, varav 15 meta-analyser. Forskarna fann stöd för SFBT inom flera områden. Evidensen bedömdes som särskilt tillförlitlig för depression, generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål hos vuxna. För många andra utfall var evidensen huvudsakligen av måttlig tillförlitlighet.
Det är viktigt att notera att översiktens starkaste slutsatser inte specifikt gällde ångest. Den ger därför en bred bild av metodens forskningsläge, men kan inte ensam fastställa hur väl SFBT fungerar vid en viss ångestdiagnos.
Läs paraplyöversikten i Psychotherapy Research.
Hur kan ett lösningsfokuserat samtal om ångest se ut?
Ett lösningsfokuserat samtal kan utgå från vad personen vill kunna göra annorlunda i vardagen.
En person som undviker sociala situationer på grund av oro kan exempelvis vilja kunna delta i möten, träffa vänner eller uttrycka sina åsikter utan att ångesten styr lika mycket.
Terapeuten kan ställa frågor som:
Om ångesten påverkade dig lite mindre, vad skulle du märka först?
Frågan riktar uppmärksamheten mot konkreta förändringar i vardagen.
Ett annat exempel är:
Finns det situationer där du känner dig lite tryggare, även om oron fortfarande finns där?
Det kan hjälpa personen att undersöka när svårigheterna är mindre och vad som skiljer dessa situationer från andra.
Skalfrågor kan också användas. Personen kan exempelvis få skatta hur nära hen känner sig sitt mål på en skala från 0 till 10. Samtalet kan därefter handla om vad som redan gör att personen befinner sig på den aktuella nivån och vad som skulle innebära ett litet steg framåt.
Detta är exempel på hur metoden kan användas. De visar inte i sig att en viss fråga har en specifik behandlingseffekt.
Är lösningsfokuserad terapi effektiv vid alla typer av ångest?
Det går inte att dra en sådan slutsats från det tillgängliga underlaget.
Ångest är ett brett begrepp som omfattar flera tillstånd. Generaliserad ångest, social ångest, paniksyndrom och specifika fobier kan innebära olika problem och kräva olika behandlingsupplägg.
Studier av personer med mild eller måttlig oro kan därför inte automatiskt användas som belägg för effekt vid svårare eller diagnostiserade ångestsyndrom.
Det är också viktigt att skilja mellan en studie som visar att deltagarnas symtom minskar under en behandling och en studie som visar att behandlingen ger bättre resultat än ett relevant alternativ.
För att kunna dra säkrare slutsatser behövs fler välgjorda studier med tydligt definierade patientgrupper och relevanta jämförelsebehandlingar.
Hur står sig lösningsfokuserad terapi jämfört med KBT?
Kognitiv beteendeterapi (KBT) har en omfattande forskningsbas vid flera ångesttillstånd. Lösningsfokuserad terapi har också studerats vid ångestsymtom, men det är inte samma sak som att metoderna har jämförts tillräckligt direkt för att avgöra vilken som fungerar bäst.
Metoderna skiljer sig delvis i sitt fokus. KBT kan exempelvis innehålla arbete med undvikanden, exponering och förändring av tankemönster. Lösningsfokuserad terapi riktar i stället särskild uppmärksamhet mot mål, resurser och önskade förändringar.
Det innebär inte att arbetssätten alltid är ömsesidigt uteslutande, men de ska inte heller beskrivas som likvärdiga vid alla ångestdiagnoser utan stöd från jämförande forskning.
Den rimliga slutsatsen är att det ännu inte finns tillräckligt underlag här för att säga att lösningsfokuserad terapi generellt är bättre än KBT vid ångest.
Vilka frågor behöver forskningen besvara?
Trots positiva resultat från vissa studier finns flera viktiga kunskapsluckor.
Vilka ångesttillstånd har bäst stöd?
Det behövs tydligare kunskap om effekten vid olika diagnoser, exempelvis social ångest, generaliserad ångest och paniksyndrom.
Hur står sig metoden mot etablerad behandling?
Direkta jämförelser med relevanta behandlingar behövs för att bedöma om SFBT ger likvärdiga eller bättre resultat i olika grupper.
Hur länge håller förbättringarna?
Det är viktigt att följa deltagare efter avslutad behandling för att undersöka om eventuella förbättringar kvarstår.
Vilka personer har störst nytta?
Resultaten kan skilja sig mellan personer med lindrig oro och personer med mer omfattande psykisk ohälsa. Fler studier behövs för att förstå vilka grupper som kan ha särskilt stor nytta av metoden.
Vad visar forskningen sammantaget?
Forskningsläget ger anledning att fortsätta undersöka lösningsfokuserad terapi vid ångest, men slutsatserna behöver vara avgränsade.
- Studier har visat förbättringar i självskattade ångestsymtom hos vissa grupper som fått SFBT.
- En studie med universitetsstudenter fann förbättringar både vid videosamtal och vid samtal på plats.
- En pilotstudie från 2025 undersökte en lösningsfokuserad gruppintervention vid prestationsångest, men det lilla deltagarantalet begränsar slutsatserna.
- Större forskningsöversikter visar positiva resultat för SFBT över flera psykosociala områden, men de breda resultaten ska inte förväxlas med specifika belägg för varje ångestdiagnos.
- Det behövs fler direkta jämförelser med etablerade behandlingar och bättre kunskap om långtidseffekter.
Slutsats
Lösningsfokuserad terapi har undersökts vid ångest och det finns studier som visar positiva förändringar i ångestsymtom. Resultaten är lovande, men forskningsunderlaget varierar mellan olika grupper och problemområden.
Det går därför inte att dra slutsatsen att metoden är lika effektiv vid alla ångesttillstånd eller att den generellt är bättre än KBT. För en rättvis bedömning behöver man väga in vilken typ av ångest som behandlas, hur studierna är genomförda och vad behandlingen jämförs med.
Det är just den skillnaden mellan lovande resultat och säkra slutsatser som är viktig när forskningen om lösningsfokuserad terapi beskrivs.
Vanliga frågor
Kan lösningsfokuserad terapi hjälpa vid ångest?
Vissa studier har visat minskade ångestsymtom efter SFBT. Hur väl metoden fungerar kan dock variera mellan olika problem och grupper.
Är lösningsfokuserad terapi evidensbaserad vid ångest?
Det finns vetenskapliga studier om metoden vid ångest, men underlaget behöver bedömas utifrån den specifika ångestproblematik som undersöks. Det är inte möjligt att dra en generell slutsats för alla ångestdiagnoser.
Är lösningsfokuserad terapi bättre än KBT vid ångest?
Det finns inte tillräckligt underlag i de studier som tas upp här för att säga att SFBT generellt är bättre än KBT. KBT har ett omfattande forskningsstöd vid flera ångesttillstånd.
Hur många samtal behövs?
Det finns inget universellt antal samtal som passar alla. Behandlingens längd beror bland annat på personens situation, mål och behov.
Kan lösningsfokuserad terapi användas vid social ångest?
Metoden har undersökts hos personer med sociala ångestsymtom, bland annat i en studie med universitetsstudenter. Det räcker däremot inte för att fastställa hur effektiv SFBT är vid diagnostiserad social ångest generellt.
Källor och vidare läsning
- Kim J. S. et al. (2020). A comparison of online and in-person counseling outcomes using solution-focused brief therapy for college students with anxiety. PubMed
- Cavour-Więcławek N. et al. (2025). Assessing the Effectiveness of a Solution-Focused Brief Therapy-Based Intervention on Exam Anxiety in First-Year Polish University Students. PubMed
- Vermeulen-Oskam E. et al. (2024). The current evidence of solution-focused brief therapy: A meta-analysis of psychosocial outcomes and moderating factors. PubMed
- Żak A. M. & Pękala K. (2025). Effectiveness of solution-focused brief therapy: An umbrella review of systematic reviews and meta-analyses. PubMed