Lösningsfokuserad terapi vid depression – vad visar forskningen?

Forskning inom lösningsfokuserad terapi

Depression är ett vanligt psykiskt tillstånd som kan påverka både mående, relationer, arbete och vardagsfunktion. Det finns flera olika former av psykoterapi som används vid depression, och lösningsfokuserad terapi har under flera decennier undersökts som ett möjligt behandlingsalternativ.

Men vad säger forskningen egentligen?

Den senaste forskningen ger stöd för att lösningsfokuserad korttidsterapi (SFBT) kan minska depressiva symtom, men forskningsläget är mer nyanserat än att en viss terapiform fungerar för alla eller är bäst för alla.

Vad är lösningsfokuserad terapi?

Lösningsfokuserad terapi, ofta kallad Solution-Focused Brief Therapy (SFBT), är en korttidsinriktad terapiform som fokuserar på personens mål, resurser och möjliga förändringar.

I stället för att huvudsakligen analysera problemets orsaker riktas uppmärksamheten mot frågor som:

  • Vad vill personen ska bli annorlunda?
  • När fungerar situationen något bättre?
  • Finns det undantag från problemet?
  • Vad har personen redan gjort som har hjälpt?
  • Vilka små förändringar skulle kunna göra skillnad?

Vanliga inslag är bland annat mirakelfrågan, skalfrågor och frågor om undantag.

Det betyder dock inte att depressionen ignoreras. Depressiva symtom och personens situation behöver fortfarande förstås och bedömas utifrån individens behov.

Vad visar forskningen om depression?

Det mest omfattande aktuella underlaget kommer från en paraplyöversikt publicerad 2025. Forskarna analyserade 25 systematiska översikter, varav 15 var meta-analyser.

Översikten fann positiva resultat för lösningsfokuserad korttidsterapi inom flera områden. För vuxna bedömdes evidensen för effekt vid depression, generell psykisk hälsa och framsteg mot individuella mål som evidens med hög tillförlitlighet. För många andra utfall bedömdes tillförlitligheten som måttlig.

Det är ett betydelsefullt resultat eftersom en paraplyöversikt sammanfattar resultat från flera tidigare systematiska översikter och meta-analyser.

Forskarna betonar samtidigt att det behövs fler välgjorda studier, bland annat för att stärka kunskapen om exakt hur effektiv behandlingen är och hur korta behandlingar behöver vara för att ge varaktiga resultat.

En nyare meta-analys omfattade 72 studier

En annan omfattande meta-analys, publicerad 2024, analyserade 72 studier och totalt 489 effektstorlekar.

Resultaten visade en övergripande positiv effekt av SFBT på psykosociala problem. Effekten var större i grupper utan klinisk diagnos än i kliniska grupper. Dessutom var effekten mindre när SFBT jämfördes med vanlig behandling än när den jämfördes med ingen behandling.

Det här är en viktig skillnad.

Om en behandling jämförs med att människor inte får någon behandling kan skillnaden bli större än när den jämförs med en etablerad behandling som redan kan ge förbättring.

Därför är det inte tillräckligt att konstatera att en studie visar positiva resultat. Man behöver också titta på vad behandlingen jämfördes med.

Vad händer vid depression?

Depression kan bland annat innebära nedstämdhet, minskat intresse eller glädje, låg energi, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och förändrad aptit.

Lösningsfokuserad terapi arbetar inte primärt genom att analysera alla dessa symtom var för sig. Fokus ligger i stället på vad personen vill förändra och på situationer där problemen är mindre framträdande eller där personen redan lyckas hantera dem bättre.

Det kan exempelvis innebära att terapeuten undersöker:

”Finns det stunder då nedstämdheten är något mindre?”

eller:

”Vad gör du de dagar då det fungerar lite bättre?”

Tanken är att sådana situationer kan ge information om möjliga förändringar och om personens egna resurser.

Finns det forskning på personer med depression?

Ja.

Ett exempel är en randomiserad klinisk studie som publicerades 2024. Studien omfattade personer med förhöjda depressionssymtom och samtidigt förekommande hälsoproblem som exempelvis hypertoni, fetma eller diabetes.

Deltagarna fick tre SFBT-insatser under tre veckor utöver sedvanlig behandling. Kontrollgruppen fick sedvanlig behandling.

I studien minskade depressionssymtomen mer i SFBT-gruppen än i kontrollgruppen. Även ångestsymtom minskade och mått på välbefinnande förbättrades. Studien var dock relativt liten och resultaten gäller den specifika grupp som undersöktes.

Det är därför bättre att se studien som ett bidrag till det samlade forskningsläget än som ett bevis för att SFBT fungerar på samma sätt för alla personer med depression.

Hur står sig lösningsfokuserad terapi jämfört med annan behandling?

Det här är en av de svårare frågorna att besvara.

Att en behandling visar bättre resultat än ingen behandling betyder inte automatiskt att den är bättre än en annan etablerad psykoterapi.

Den nyare meta-analysen från 2024 visar just detta. Effekterna var mindre i studier där SFBT jämfördes med treatment-as-usual än i studier där kontrollgruppen inte fick någon behandling.

Äldre forskning har också jämfört SFBT med andra behandlingsformer. En systematisk översikt av tidigare utfallsforskning fann bland annat studier där SFBT hade positiva resultat jämfört med ingen behandling eller sedvanlig verksamhet, medan en studie fann jämförbara resultat med interpersonell psykoterapi vid depression. Författarna bedömde samtidigt att det dåvarande forskningsunderlaget inte räckte för definitiva slutsatser.

Det betyder att forskningen stödjer att SFBT kan vara en verksam psykoterapeutisk metod, men att frågan om hur den står sig mot olika etablerade behandlingar behöver undersökas vidare.

Är lösningsfokuserad terapi en behandling för depression?

Forskningen ger stöd för att lösningsfokuserad korttidsterapi kan minska depressiva symtom, särskilt hos vuxna.

Den stora paraplyöversikten från 2025 är viktig här eftersom forskarna bedömde evidensen för depression hos vuxna som hög.

Men det betyder inte att lösningsfokuserad terapi automatiskt passar alla personer med depression.

Depression kan variera kraftigt i svårighetsgrad och påverka människor på olika sätt. Valet av behandling behöver därför ta hänsyn till bland annat symtom, situation, tidigare behandlingar, individens mål och vilken hjälp som finns tillgänglig.

Vad vet forskningen ännu inte?

Trots det positiva forskningsläget finns flera frågor som behöver undersökas bättre.

Hur effektiv är SFBT jämfört med etablerade behandlingar?

Det behövs fler välgjorda studier där SFBT jämförs direkt med etablerade behandlingar och aktiva kontrollgrupper.

Hur länge håller effekten?

En behandling kan ge en förbättring direkt efter behandlingen utan att det är klart hur länge effekten kvarstår.

Därför är uppföljningar över längre tid viktiga.

Vilka personer har störst nytta?

Forskningsresultaten gäller grupper av människor. Det innebär inte att man på individnivå kan förutsäga vem som kommer att svara bäst på behandlingen.

Hur kort kan behandlingen vara?

SFBT är en korttidsinriktad metod, men mer forskning behövs kring sambandet mellan behandlingens omfattning och resultat. Detta är också något som den senaste paraplyöversikten lyfter fram.

Vad säger forskningen sammantaget?

Det samlade forskningsläget har stärkts under senare år.

Den viktigaste bilden är:

  • Forskning visar positiva effekter av SFBT vid depression.
  • En paraplyöversikt från 2025 bedömer evidensen för effekt vid depression hos vuxna som hög.
  • En meta-analys från 2024 omfattade 72 studier och visade positiva övergripande effekter på psykosociala problem.
  • Effekterna tenderar att vara mindre när SFBT jämförs med etablerad behandling än när den jämförs med ingen behandling.
  • Det finns nyare randomiserad forskning som visar minskade depressiva symtom efter SFBT i en grupp med depression och samtidiga hälsoproblem.
  • Det behövs fortfarande mer forskning om långtidseffekter, jämförelser med andra behandlingar och vilka patienter som har störst nytta.

Slutsats

Forskningen ger idag stöd för att lösningsfokuserad korttidsterapi kan vara en verksam behandling vid depression, särskilt hos vuxna.

Samtidigt är det viktigt att skilja mellan att en behandling har visad effekt och att den är den bästa behandlingen för en viss person. Det senare kräver andra typer av jämförelser och behöver bedömas utifrån individens situation.

Det aktuella forskningsläget är därför positivt, men det finns fortfarande frågor där kunskapen behöver utvecklas.

Vanliga frågor

Kan lösningsfokuserad terapi hjälpa vid depression?

Forskning visar att SFBT kan minska depressiva symtom. En paraplyöversikt från 2025 bedömde evidensen för effekt vid depression hos vuxna som hög.

Är lösningsfokuserad terapi evidensbaserad vid depression?

Det finns vetenskapligt stöd för att SFBT kan ha effekt vid depression. Hur starkt stödet är beror bland annat på vilket utfall och vilken jämförelse som studeras.

Är lösningsfokuserad terapi bättre än KBT vid depression?

Forskningen som sammanfattas här ger inte underlag för att säga att SFBT generellt är bättre eller sämre än KBT. Direkta jämförelser och olika forskningsförutsättningar behöver analyseras separat.

Hur många sessioner behövs?

Det finns inget enkelt antal sessioner som gäller för alla. SFBT är korttidsinriktad, men forskning behövs fortfarande för att bättre förstå hur behandlingens längd påverkar resultatet.

Kan lösningsfokuserad terapi användas tillsammans med annan behandling?

Det beror på situationen och den behandling som personen får. I vissa studier har SFBT getts tillsammans med sedvanlig behandling, snarare än som enda insats.

Källor och vidare läsning

Żak AM & Pękala K. (2025). Effectiveness of solution-focused brief therapy: An umbrella review of systematic reviews and meta-analyses.
Läs studien på PubMed

Vermeulen-Oskam E et al. (2024). The current evidence of solution-focused brief therapy: A meta-analysis of psychosocial outcomes and moderating factors.
Läs studien på PubMed

Cooper ZW et al. (2024). Addressing depression and comorbid health conditions through solution-focused brief therapy in an integrated care setting.
Läs den randomiserade studien på PubMed

Rulla till toppen